Det är en händelse som ser ut som en tanke. I både Industri­värdens och Investors kvartalsrapporter (Investor är Wallenbergs investmentbolag) skriver respektive vd, Börje Ekholm och Anders Nyrén, kritiskt om val­beredningar. Det vill säga den unikt svenska modellen där ­representanter för de 4–5 största ägarna nominerar styrelse­ledamöter och ordförande till den ­årliga bolagsstämman.

Anders Nyrén gör ingen hemlighet av att maktblocken har ­talat med varandra i ärendet.

–Vi vill se fler ledamöter från styrelsen i valberedningen. Idag sitter enbart styrelsens ordförande där, säger Anders Nyrén.

Investor ger honom eldunderstöd.

–Valberedningen har blivit väldigt beroende av ordförandes redogörelse. Vi tror att balansen i valberedningen blir bättre med ytterligare någon person från ­styrelsen, säger Petra Hedengran, medlem i Investors företags­ledning och ansvarig för ägarstyrningsfrågor.

–Vi testar just detta i Electrolux i år. Ordförande Marcus Wallenberg och ledamoten Peggy Bruzelius sitter båda med i bolagets valberedning.

Vad kan ytterligare en styrelse­ledamot tillföra som inte en ordförande kan berätta?

–Fler från styrelsen stärker valberedningens kompetens, ­säger Petra Hedengran.

Anders Nyrén är störd över att affärspressen generellt tillmäter valberedningar alldeles för stor roll. Valberedningen är inte någon tungt organ. Deras uppgift är att vaska fram bra styrelsenamn till bolagsstämman, enligt Industrivärden.

Investor är inne på delvis samma tema. Petra Heden­gran beskriver valberedningar som en främmande fågel som inte finns hanterad i Aktie­bolags­lagen. Valbered­ningar styrs istället helt av skrivningarna i den sven­ska ­koden för bolagsstyrning.

Anders Nyrén och Petra Heden­gran tar upp en annan svaghet – insiderproblematiken. Det vill säga att ledamöter i valberedningar ofta får konfidentiell ­information om bolagets strategi.

–Den informationen kan man ju inte ta emot om man samtidigt har inställningen att man alltid ska kunna sälja sina aktier i bolaget. Någonstans får man bestämma sig, anser vi. Tar man som ägare plats i valberedningen ­måste man också stå för ett långsiktigt ägande. Det är faktiskt ­avgörande för valberedningens trovärdighet, säger Petra Heden­gran.

Anders Nyrén pekar på ännu en aspekt – externa konsultutvärderingar av styrelsens arbete.

–Jag och många med mig ­tycker inte det är särskilt lyckat. Utvärderingar görs bäst av styrelsen.

Är inte risken stor att ledamöterna kliar varandra på ryggen?

–Så behöver det inte bli. Min erfarenhet är att externa utvärderingar ofta blir standardiserade medan styrelsens utvärdering kan leda till konstruktiva diskussioner. Jag tycker inte heller att valberedningen ska lägga ner så mycket krut på utvärderingar hit och dit. De ska koncentrera sig på sitt, att nominera namn till stämman.

Trots den omfattande kritiken vill varken Investor eller Industrivärden skrota systemet med valberedningar. Men man efterlyser rejäla förändringar.

AMF Pension, en institutionell ägare som har ledamöter i en lång rad valberedningar, är inte särskilt imponerad av maktblockens argumentation.

–Jag har svårt att se hur vi ska kunna ta ansvar för att utse en ny styrelse om vi inte kan ta del av en utvärdering av styrelsen. Det är väl ganska självklart att vi ­måste ha en uppfattning om huru­vida styrelsen har gjort sitt jobb, säger Peter Lindell ansvarig för ägarfrågor på AMF Pension.

Han ser inte heller någon ­större poäng i att plocka in fler från styrelsen i valberedningen.

–Klarar inte ordförande av att redogöra för styrelsens arbete i valberedningen så har man nog ett ordförandeproblem. Inte ett valberedningsproblem. Dess­utom är det ju alltid fritt fram för valberedningen att tala med ­andra styrelseledamöter om man vill komplettera bilden.