Det uppgav tidningen Financial Times igår kväll efter en gårdag då uppköpsryktena över den krispressade investmentbanken yrt som konfetti på Wall Street.

Lehmanledningen gjorde så sent som i onsdags ett desperat försök att rädda investmentbanken kvar på banan som ett oberoende företag men i bantad form.

I en krisplan föreslog vd Richard Fuld omfattande utförsäljningar.

Men det var för sent. Lehmanaktien fortsatte att störtdyka och en försäljning av hela bolaget ­ – till reapris – tedde sig igår som det enda tänkbara alternativet till en ren krasch.

Frågetecknen var dock många.

Fanns det egentligen några hugade köpare? Lehman har attraktiva tillgångar, inte minst företagets penningmarknadsdesk. Men många storaktörer – som konkurrenten Goldman Sachs – var markerat kallsinniga. Förutom Bank of America-konsortiet nämndes dock även Barclays som en potentiell intressent. Den brittiska banken har sedan länge gjort klart att den vill skaffa sig en mer omfattande investmentbankrörelse i USA.

Finansdepartementets och Federal Reserves roll var ett annat stort frågetecken. Fed uppges ha pressat på och stöttat för att få fram en affär. Men källor i Washington uppgav samtidigt, enligt Reuters, att finansminister Henry Paulson sagt ”bestämt nej” till att skjuta till några statliga pengar.

Det är inte läge för någon ny Bear Stearns-lik räddningsinsats, alltså. Det är ett bittert slutspel med höga insatser om bankens framtid som pågått de senaste dagarna. Såväl för Fuld som för bankens omkring 25000 anställda världen runt.

Långvägaren Fuld – vd 1993 och styrelseordförande året därpå som åtminstone tidigare gått under smeknamnet ”gorillan” för sin självsäkra och tuffa förhandlingsstil – har in i det sista försökt värna om bankens oberoende.

”Han är djupt chockad men ­inser att han måste sälja”, kommenterar en av hans affärs­vänner för New York Times.

Så sent som vid bolagsstämman den 15 april försäkrade Fuld: ”Jag tror att de värsta följderna (av­ bostads- och finanskrisen) ligger bakom oss. Det betyder inte att krisen är över. Landets ekonomi behöver ytterligare några kvartal för att återhämta sin styrka”.

Krisryktena började svalla runt Lehman redan när JP Morgan tog över nästan-kollapsade Bear Stearns i mars i år. Dessförinnan hade Lehman redovisat rekordvinster under åren 2004–2007 och banken noterade även ett plus för första kvartalet i år.

Det var för bra för att vara sant, menar nu bankens kritiker. Lehman – som har en stor exponering mot den krisande bostadssektorn – har dröjt alldeles för länge med att ta fram och göra reserveringar för kreditförluster. Och de senaste månaderna har resultat- och börskurskurvorna pekat brant neråt. Banken gjorde en samlad förlust på 6,7 miljarder dollar, 45 miljarder kronor, under andra kvartalet.

Samtidigt har aktien kraschlandat. Kursen låg så sent som i februari på 66 dollar. Igår pendlade kursen runt 4 dollar per aktie. Minus 94 procent på ett drygt halvår, alltså.

Det har resulterat i en rejäl privatekonomisk smäll för såväl vd som för många anställda.

Richard Fuld har genom åren samlat på sig omkring 10,9 miljoner aktier, enligt Wall Street Journal. Det betyder att han gjort en pappersförlust på 675 miljoner dollar, 4,6 miljarder kronor, sedan i februari.

Och för hans medarbetare innebär det att de – liksom i Bear Stearns – inte bara riskerar att bli av med jobben utan även sina ­besparingar.

Fuld har drivit Lehman som ett kollegialt familjeföretag och uppmanat/tryckt på personalen att bli delägare i bolaget bland annat genom att hålla nere lönerna och istället betala med Lehman­aktier. De anställda sitter idag på ­omkring 25 procent av aktierna i bolaget.

Och de har på sju månader sett papperen minska i värde med bortåt 19 miljarder dollar.

”Vi är alla mycket fattigare idag”, suckar en av topptjänstemännen i Wall Street Journal.