Det som kommer att nagelfaras är sådant som exponeringen i skakiga villalån och skuldsättningen i relation till tillgångarna. Skärrade observatörer noterar också att det lika mycket handlar om tilltro och att Federal Reserve, finansdepartementet och branschföreträdare hittills varit snabbfotade.

Men Bear Stearns-dramat utspelas ju också mot en allt mörkare bakgrund. En del ekonomer går så långt som att fastslå att USA redan befinner sig i en lågkonjunktur. Andra påpekar att börskurserna närsomhelst halkar ner i det som ironiskt nog kallas en "bear-market", alltså när kurserna sjunkit med 20 procent från senaste all time high. Krisen är redan kännbar i hela världen, med risk för förluster i banker och fortsatt sjunkande fastighetsvärden.

Händelseförloppet under perioden söndag-måndag var svindlande:

• J P Morgan Chase tog i princip över investmentbanken Bear Stearns för osannolikt låga 2 dollar per aktie eller totalt 240 miljoner dollar.

• Centralbanken Fed sänkte diskontot med löfte om mer tillgängligt kapital i den största liknande krisåtgärden sedan 1930-talet.

• Börsen öppnade svagt igår morse men en återhämtning skedde, utom i finanssektorn.

På dagordningen står nu:

• I dag kommer kvartalsrapporter från Lehman Brothers och Goldman Sachs som kan ge mer svar på hur illa det står till.

• I eftermiddag amerikansk tid håller centralbanken Fed räntemöte enligt vanliga tidtabellen men gissningarna lyder att en väntad räntesänkning på 0,5 - 0,75 procent kan bli ännu större, med 1 procentenhet till 2 procent.

• I morgon lägger nästa investmentbank, Morgan Stanley, fram sin kvartalsrapport.

Förutom Fed-chefen Ben Bernanke riktas ögonen mot en person, James "Jamie" Dimon som döptes till "bankernas sista räddningsplanka" i gårdagens Wall Street Journal. Han har varit chef för J P Morgan Chase i lite över två år och omtalas med största respekt för att han moderniserade banken men också för att han tycks ha månat om att ha större reserver än andra - och nu var det han som trädde in och förhandlade fram lösningen som innebär att Bear Stearns slipper konkurs.

Prat hörs om att aktieägarna skulle vägra att godkänna uppgörelsen, fast analytiker menar att det faller på sin egen orimlighet. J P Morgan har redan i praktiken tagit över Bear Stearns och det finns inga möjligheter att håva in friskt kapital någon annanstans ifrån.

Köpet har gjort åtskilliga människor betydligt fattigare. Förutom mäklarna vid Bears tradingdiskar gäller det en folkskygg brittisk miljardär, Joseph Lewis, som köpte nästan 10 procent av Bear Stearns-aktierna när de stod betydligt högre, och samma gäller Dallasbankiren James Barrows firma som är störste enskilda aktieägaren i Bear Stearns.

Det framförs en hel del mindre smickranden omdömen om Bear Stearns. Den 85-åriga firman beskrivs som en kvarleva från en annan råare kapitalistisk era med fräckt risktagande, men det noteras också att ledningen avböjde att delta i räddningsaktionen av hedgefonden Long Term Capital Management 1998.

- Bear var uppbackare av de mest tveksamma subprime-långivarna, skrev tidningen New York Times krönikör Paul Krugman igår med två konstateranden: att firman egentligen borde ha fått gå under – men att den här livräddningen var nödvändig.

På sikt, varnar Krugman, behövs dock något liknande Resolution Trust Corporation som städade upp efter den djupa sparkassekrisen på 1980-talet.

Tecknen tyder på att de amerikanska konsumenterna stramar åt, inte minst för att bensinpriserna stigit kraftigt. En annan nyckelfråga i dessa dagar är ifall små och större sparare kommer att lyda privatekonomirådgivarnas maningar om att i n t e sälja aktier nu när börsen faller.