Finansmarknaden har sakta börjat fungera igen och industrikonjunktur och exportfall verkar ha bottnat. Men den extremt låga räntan liksom regeringars och centralbankers gigantiska stimulanser ligger kvar.

Är krisen över?

– Det beror på vad du menar med krisen. Den akuta delen är över men stora problem återstår. Bankerna måste återkapitaliseras, kreditmarknaden har fort­farande stora problem, säger Paul Krugman.

Och så tillägger han på sitt karakteristiskt slagkraftiga sätt:

– Slutet på världen, som vi känner den, är uppskjuten.

Under tiden reser Paul Krugman världen runt och pratar ekonomi och säljer in sin bok (Krisen – orsaker, verkan, åtgärder).

Det kommer att ta tid innan krisen blåst över. Myndigheterna får inte vara rädda att satsa för att hålla igång hjulen, är hans budskap.

Var har de giftiga tillgångar, som det pratades så mycket om för ett år sedan, tagit vägen?

– Det finns nya varianter av ­dåliga tillgångar. Vi har kreditkortsskulder och stora kreditförluster som väntar, vi kommer att få se fler banker gå omkull och vi har en underlikvid banksektor.

Vad måste göras?

– Vi måste låta den privata sektorn bli mer stabil vilket kan ta år. Under tiden måste finansmarknaden hållas igång. Jag tror inte Fed återgår till normala ­räntenivåer på minst två år, säger Paul Krugman.

I dagsläget ligger amerikanska centralbankens ränta i intervallet 0–0,25 procent. Svenska riksbanken har styrräntan 0,25 procent, eurozonen 1,0 procent.

Det är historiskt låga nivåer samtidigt som finansmarknaden smörjts med miljardlån.

Ska dagens problem lösas med den medicin som orsakade problemen (det vill säga låga räntor och ett överflöd av kapital)?

– Om det inte finns kapital ­rasar ekonomin ihop därför ­måste systemet stödjas av det allmänna.

När återgår allt till det normala?

– Det dröjer flera år innan det blir normalt igen. Först måste ­arbetslösheten ned och finansmarknaden börja fungera.

Så länge arbetslösheten är hög ska räntorna vara låga. Han menar att det är alldeles för tidigt att börja tala om att höja räntorna.

Han pekar på det faktum att en nollränta i USA inte är tillräcklig för att stötta ekonomin. Enligt de modeller som används, när lämplig ränta räknas fram, borde den egentligen vara minus 6 procent.

Det är knappast möjligt i praktiken men illustrerar hur pass svag ekonomin är.

En orsak till dagens kris är det system av bankliknande institutioner och värdepappersarrangemang som han kallar för skuggbanker. Dessa institutioner och arrangemang (som fanns främst i USA och Storbritannien) var inte utsatta för samma krav och regler som vanliga banker.

Problemen nu – liksom vid Asienkrisen i slutet av 1990-talet – är att av- eller oreglerade marknader leder till finansiella bubblor som brister när intressenter tappar förtroendet för en marknad.

Lösningen på dagens kris är att återskapa förtroendet på finansmarknaden så att den börjar fungera utan stöd från regeringar och centralbanker. Under tiden behöver nytt kapital tillföras marknaderna och offentligt stöd behövs för att få igång konsumtionen, för att öka efterfrågan på produkter och sätta folk i arbete.

Det är en klassisk keynesiansk politik som bör kombineras med omfattande reformer för att undvika en upprepning av finanskrisen, anser Paul Krugman. Olika former av nya regleringar behövs.

Hans huvudtes är att alla finansiella institutioner med en viktig roll i kreditsystemet bör regleras och allt som fungerar som en bank ska regleras som en bank.

Förra året fick Paul Krugman ekonomipriset ”till Alfred Nobels minne”.

Hur har ekonomipriset påverkat ditt liv?

– Inte så mycket, men det var en trevlig uppskattning att få det. Kanske lyssnar en del extra noga på mig nu när jag skriver och ­talar om ekonomi. Och förstår att jag kanske vet vad jag pratar om.

Sedan 1999 skriver Paul Krugman krönikor i N Y Times och deltar mycket livligt i den ekonomiska debatten – inte minst på hemmaplan i USA där han är ansedd som en vänsterdebattör (i Sverige blir beteckningen liberal).

Sedan två år tillbaka bloggar han på NY Times hemsida.