För två veckor sedan tog Handelsbanken en förlust på totalt 946 miljoner på bland annat amerikanska kreditobligationer, en direkt följd av finansoron.

Fler smällar väntas när bankerna kommer med sina rapporter de närmaste veckorna. SEB skrev ifjol ned värdet påsinaobligationspor ­följer med 2,5 miljarder varav 1,8 miljarder slog direkt mot resultatet. Bedömare som SvD Näringsliv talat räknar med att Wallenbergbanken kommer att göra en minst lika stor nedskrivning för första kvartalet i år.

För Nordea och Swedbank väntas direkta effekter av kreditkrisen på 200-300 miljoner kronor vardera. Inklusive Handelsbankens redan redovisade förlust handlar det alltså om nedskrivningar på i storleksordningen 4 miljarder kronor för första kvartalet.

Men bankerna drabbas också av att det bristande förtroendet på marknaden gjort det dyrare för banker att låna pengar av varandra. Och det får kunderna betala.

–Om banken får en högre upplåningskostnad för de pengar som ska lånas ut måste den kostnaden tas ut av kunden på något sätt i form av höjda räntor, även om kundens återbetalningsförmåga inte har förändrats, säger Katja Margell, chef för externinformation på SEB.

–Eftersom priset på pengar stiger kommer det att få effekter på priset ut till kunderna, säger Per Beckman, vice vd på Handelsbanken.

Rickard Henze, analytiker på ABG Sundal Collier, uppskattar att bankernas upplåningskostnad stigit med en halv procentenhet sedan finansoron började förra våren. Det syns till exempel i skillnaden mellan bankernas rörliga bolåneräntor och Riksbankens reporänta. Förra sommaren var skillnaden hos vissa aktörer så låg som 0,75-0,80 procentenheter. Idag är gapet 1,10-1,25 procentenheter, visar SvD Näringslivs genomgång.

–Skillnaden är ökningen av bankernas lånekostnad. Man kan tycka att finansoron inte borde få någon effekt på den svenska marknaden men det är en indirekt påverkan som i slutändan slår mot kunderna, säger Tomas Pousette, chefsekonom på statliga bolåneinstitutet SBAB.

Ökningen slår inte igenom bara på bolånen utan alla tjänster.

–Allt annat lika kommer det bli lite dyrare att låna pengar. Vi kommer inte att sänka räntan på sparkonton, säger Katja Margell.

Tomas Ullman, analytiker på Erik Penser Fondkommission, pekar ut Swedbank som den bank som på kort sikt drabbas hårdast eftersom banken har relativt sett andra en ganska stor andel av sina lån som ska läggas om under 2008. Swedbanks rörliga bolåneränta är 5,51 procent enligt bolagets hemsida, 1,26 procentenheter högre än Riksbankens reporänta. Hos Nordea är skillnaden 1,01 procentenheter.

De svenska bankerna har levt gott de senaste åren på räntenettot, skillnaden mellan in – och utlåning. Samtidigt har det varit hård prispress på bolån vilket gjort att bankerna istället försökt öka inlåningen med hjälp av högre sparräntor. Kreditoron gör att bankernas aktiviteten inom utlåning mattas av.

–Priskriget på bolån har i praktiken redan försvunnit. Jag tror att tillväxten på utlåningen kommer dämpas och att bankerna kommer att bli mer restriktiva mot vissa typer av kunder som till exempel fastighetsbolag och mindre byggbolag där riskerna ökat, säger Tomas Ullman.