Veckan före första maj tappade Wanja Lundby-Wedin rösten. Förkylningen sitter fortfarande i.

– Men det höll ju första maj i alla fall, konstaterar hon avspänt.

Det är första vardagen efter Wanja Lundby-Wedins mest uppmärksammade framträdande som LO-ordförande. Före första majtalet var hon osäker på mottagandet.

– Men uppslutningen var bättre än den brukar vara och jag kände en stor värme. Jag har aldrig fått så mycket kramar förut, säger hon.

De spridda burop och avgångskrav som hördes på Norra Bantorget härleder hon från Afa-aktivister och några förmodade nynazister. På ett fackligt förmöte däremot kom ”inte en enda fråga om AMF Pension”, påpekar hon.

Hur allvarligt har medlemmarnas förtroende för dig skadats av AMF-affären?

– Jag kan bara bedöma det jag möter. När jag är ute bland fackligt aktiva kan det komma någon enstaka fråga, men inga alls bland medlemmarna, inte ens när jag öppnar upp för det. Det är inte någon stor fråga bland medlemmarna.

I ett upprop som undertecknats av en rad fackligt aktiva heter det att ”fackliga ledare alltmer anpassat sin livsstil till de direktörer och politiska karriärister som de dagligen umgås med”. Ligger det något i kritiken?

– Jag har tittat på det där uppropet, så här långt är det 13 personer som har skrivit under det. Kritiken är deras upplevelse och jag kan inte säga att den är fel. Men det kan jag verkligen säga, att jag delar ingen livsstil med direktörer. Det enda vi har gemensamt är ansvaret när vi förvaltar gemensamma bolag.

Du har sagt att du inte avgår så länge du har medlemmarnas förtroende. Hur vet du att du har det?

– Det kan jag inte veta annat än genom att jag är ute bland medlemmarna och känner av. Och jag har inte haft någon anledning att utifrån det pröva den frågan.

”Ibland blir det fel. Då ska det kritiseras och felen rättas till. Det är bättre än att stiga åt sidan”, sade du i talet första maj. Har det varit en självklar slutsats att inte avgå?

– Det som har varit jobbigt är när man har kritiserat mina avsikter och värderingar. Jag har inte gjort något annat än att jobba med medlemmarnas bästa framför ögonen. Den största pressen var det enorma mediedrevet, som gjorde att jag inte kunde gå ut utan att ha vakter med mig. Då hade det möjligtvis varit en enkel utväg att säga att nu går jag. Men har man medlemmarnas förtroende, då går man inte, då stannar man kvar.

Din månadslön från LO är 59 700 kronor. Till det har kommit styrelsearvoden på nära 400 000 kronor om året. Det har setts som dubbelmoral, där den verkliga inkomsten inte ska vara så synlig.

– Jag tror att från grunden var det ett sätt att inte låta medlemmarna betala så hög lön. Tidigare var LO-ordföranden också riksdagsledamot. Men jag har redovisat hela min inkomst öppet från första dagen. Det ska inte vara något vi ska hymla med.

Wanja Lundby-Wedin säger att hon som ny LO-ordförande ville att alla arvoden skulle gå till organisationen. Men det gick förbunden inte med på.

– Jag vet inte varför. Men nu har vi tillsatt en arbetsgrupp. Jag kommer åtminstone att se till att min efterträdare får en bättre ordning.

Själv ska Wanja Lundby-Wedin rensa hårt bland styrelseuppdragen. Hittills har hon lämnat tre.

– Men nu ramlar ett antal uppdrag bort under maj och juni. Kvar blir, tror jag, tolv styrelser och det kan låta mycket. Men det är en del av mitt jobb sitta i till exempel fackliga organ i Norden, EU och världen.

Några arvoderade styrelseuppdrag behåller Wanja Lundby-Wedin, bland annat i Folksam med ett arvode på 140 000 kronor om året. Hennes årsinkomst kommer att minska med drygt 260 000 kronor.

– Det blir en 20–25 procent jag går ner i lön. Jag tycker att det blir bra. Det blev ett sådant enormt fokus på detta och en bild av att jag satt i dessa styrelser för att berika mig. Den störde mig så väldigt att det kanske var värt en kvarts miljon för att slippa, säger hon men ändrar sig snabbt.

– Nej, det kanske låter nonchalant. Men det blev en bild av mig som girig. Det var nog den jag for mest illa av. Det klistrades något på mig som inte kändes rättvist. Jag vet hur det är att ha ont om pengar och det kan jag gå tillbaka till om det skulle behövas.

Ibland känns det som att ”nu får det vara nog”, säger Wanja Lundby-Wedin om kritiken mot hennes agerande i AMF Pensions styrelse och förre vd:n Christer Elmehagens väldiga pension.

– Hela den här diskussionen om förtroendetapp är märklig. Vad har jag egentligen gjort? Ja, det kanske var lite fel att inte kräva alla papper på bordet.

Men hela styrelsen lät sig nöja med de förklaringar som gavs till de höga pensionsersättningarna, understryker Wanja Lundby-Wedin.

– Då är det ju väldigt märkligt att av 13 personer ska jag hängas för att jag har gjort någon sorts AMF-skandal. Jag ställer inte upp på den beskrivningen, den är inte schyst.