Kreditvärderingsföretaget Moodys sänker utsikterna för Islands statsobligationer till negativa, från det tidigare betyget stabila.

Enligt brittisk media har Islands statsminister, Geir Haarde, sagt att landets storbanker ska ta det lite lugnare med sina expansionsplaner framöver.

- Bankerna har expanderat väldigt aggressivt. Det är kanske dags för dem att ta utvärdera sin policy, sa han nyligen till Financial Times.

Moody's kreditbetyg på Island är Aaa - fast med negativa utsikter. Det baseras på att landets tre största banker justerades ned i förra veckan.

Och även om Moodys betyg fortfarande är högt är andra institut mer negativa. Standard & Poor’s kreditbetyg på Island är bara A+, vilket är fyra steg sämre än Moodys betyg. Sverige och andra västländer får normalt AAA från Standard & Poor’s.

Samtidigt är kreditmarknadens dom ännu hårdare än Standard & Poor’s . Tittar man på så kallade kreditderivat, CDS, så är det dyrare att försäkra sig mot att staten Island ställer in sina betalningar än att Electrolux gör det. Det skulle alltså indikera att staten Island är mindre kreditvärdigt än Electrolux.

För Island är kostnaden för att försäkra sig mot kreditrisken för fem år 243 punkter, 2,4 procent, via så kallade "credit default swaps". Motsvarande siffror för Electrolux och Ericsson är 155 respektive 256 punkter, alltså 1,55 respektive 2,56 procent. Staten Islands kreditvärdighet bedöms enligt dessa instrument alltså bara vara något högre än det volatila telekombolaget Ericsson.

För exakt ett år sedan var kostnaden för att försäkra sig mot att Island ställer in sina betalningar de närmaste fem åren 6 punkter, alltså 0,06 procent. Den stora rörelsen speglar den växande oviljan att ta på sig risk och svårigheten att få tag på likviditet.

Kreditmarknaden har också blivit betydligt mer skeptisk mot de isländska bankerna.

För Kaupthing är kostnaden för att försäkra sig mot kreditrisken för fem år 668 punkter, alltså 6,68 procent, via så kallade "credit default swaps". Så sent som 29 mars 2007 var motsvarande siffror 39 punkter, 0,39 procent.

För Landsbanki har det gått från 25 punkter för ett år sedan till 473 punkter idag.

CDS-kontrakten indikerar att det blivit dyrare för de isländska bankerna att finansiera sig. Och i samband med att Kaupthing lyckades plocka in 1,3 miljarder euro via företagsobligationer, förklarade Kaupthing för E24 att priset för detta ”väsentligt understiger vad CDS marknaden implicerat”, och att detta skulle vara ett ”bevis på att den marknaden inte haft en korrekt prisbild”.

Men att priset väsentligt understiger vad CDS marknaden implicerat säger egentligen inte särskilt mycket.

- Generellt när det gäller banker är kreditderivat inget bra riktmärke för deras finansieringskostnad eftersom banker normal finansierar sig på kortare löptider än fem år och framförallt för att banker normalt har tillgång till en mängd andra finansieringskällor som till exempel inlåning, certifikat och säkerställda bostadsobligationer, säger en analytiker till E24.