E24 har mätt börsutvecklingen under de tolv senaste mandatperioderna och det visar sig att bara under två perioder har börsen backat.

Det var under den borgerligt styrda mandatperioden 1976-79 samt under det socialdemokratiska styret 1998-2002.

Men för att få en rättvisande bild av börsutvecklingen har vi jämfört med MSCI:s världsindex för att titta på den relativa svenska börsutvecklingen.

Den borgerliga trepartiregeringen 1976 under Centerledaren Thorbjörn Fälldins ledning präglades av den ekonomiska krisen och höga inflationen (stagflation). Regeringen splittrades 1978 på kärnkraftfrågan för att ersättas av en ettårig folkpartistisk minoritetsregering som stödde sig på de forna regeringskollegorna.

Sammantaget står den här mandatperioden ut som den sämsta i mätperioden. Affärsvärldens generalindex (AFGX) utvecklades 31 procentenheter sämre än globalindex. I tabellen ovan betecknas hela mandatperioden som blå eftersom det var en borgerlig övervikt i kammaren.

Den socialdemokratiska minoritetsregeringen 1970-73, som regerade med kommunistiskt stöd, är den näst sämsta mandatperioden ut ett börsperspektiv. Visserligen steg AFGX 32 procent under perioden, men det var 8 procentenheter sämre än globalindex.

Inte heller verkar ett parlamentariskt dödläge ha spelat någon större roll för börsutvecklingen. Den så kallade lotteririksdagen 1973-76, där bägge blocken fick 175 mandat vardera och många lagförslag avgjordes genom lottning, hade inte någon skrämmande effekt på börsen.

AFGX steg 26 procent under perioden, vilket var 38 procentenheter mer än globalindex.

Då ska man komma ihåg att oljekrisen härjade de ledande industriländerna och tvingade börser på fall i världens alla hörn under den här perioden samtidigt som Sverige valde devalvering som en besk medicin.

Devalveringen innebar att värdet på kronan skrevs ned, vilket förbättrade exportindustrins konkurrenskraft på arbetstagarnas bekostnad. För den, framför allt på 1970-talet, exportdominerade Stockholmsbörsens vidkommande var det en kursinjektion av rang.

Lotteririksdagen ledde till en överenskommelse att ta bort en plats i Riksdagen så att jämvikt inte skulle uppstå igen.

Den mest spektakulära mandatperioden är dock 1979-1982 då AFGX steg 100 procent medan MCSI:s världsindex bara steg 2 procent. Det fanns dock åter monetära-tekniska förklaringar.

Mandatperioden präglades åter av borgerlig osämja och ekonomisk kris. Statens stora budgetunderskott tvingade fram stora sparpaket, men Fälldins andra regering stjälpte på att Moderaterna vägrade acceptera en tvärpolitisk uppgörelse om marginalskatten.

Fälldin fick dock talmannens uppdrag att bilda ett nytt kabinett och hans tredje regering, den här gången utan Moderaterna, regerade landet mandatperioden ut.

Erfarenheterna från svårigheten att spara sig till budgetkontroll bidrog säkerligen till minoritetsregeringens beslut att devalvera kronan med 10 procent 1981.

Mandatperioden 1982-1985 var en ny minoritetsregering, den här gången ledd av Socialdemokraterna med stöd av kommunisterna. Perioden präglades av fortsatt stora budgetunderskott och krispaket.

Trots det utmärkte sig mandatperioden med en börsuppgång på 101 procent, 43 procentenheter bättre än globalindex. Återigen stod en stor del av börsuppgången att förklara i en nedskrivning av kronan. Inte ens den förhatliga "valpskatten" som dränerade landets finansmarknader på likviditet kunde ta udden av uppgången.

Olof Palmes andra regering inledde mandatperioden med att argumentera mot en devalvering och två veckor senare drämma till med en jättedevalvering på 16 procent.

1991 var det dags för en ny högerledd minoritetsregering. Inget av blocken hade egen majoritet sedan Ny Demokrati knipit 25 mandat i Riksdagen.

Återigen handlade den ekonomiska politiken om krishantering, budgetnedskärningar och så småningom uppgivandet av den fasta växelkursen, vilket i ett slag devalverade kronan med 15 procent men samtidigt fick igång den sargade exportindustrin.

Mandatperioden 2002-2006 sticker ut som en stark period. AFGX steg 131 procent, vilket var 53 procentenheter mer än än MCSI World index. För en gångs skull var det inte valutan som spelade in utan att börsruschen startade från en mycket låg nivå sedan värderingsbubblan kring teknologiföretagen punkterades hårt under millenniebaksmällan.

Under innevarande mandatperiod har AFGX-index hittills stigit 1 procent samtidigt som världsindex är ned 16 procentenheter. Med en flytande växelkurs krävs inga beslut för att sänka värdet på kronan utan marknaden gör numer jobbet.

De första åren av den här mandatperioden präglades återigen av ekonomisk kris – dock importerad sådan för en gångs skull - och som en följd av det kraftig kronförsvagning.

I den mån det går att hitta någon trend i hur Stockholmsbörsen utvecklats på grund av de politiska vindarna under de 40 senaste åren tycks den nedslående slutsatsen vara att ju djupare ekonomisk kris och ju mer regeringen missköter budgetkontrollen, desto bättre går börsen när exportindustrin gynnas på löntagarnas bekostnad antingen genom devalveringar eller kronförsvagning

Å andra sidan förefaller det vara ett bra investeringstips: är man orolig för den ekonomiska politiken och nya besparingsprogram så kan man alltid investera en del av besparingarna i exportindustrin eftersom politikerna helst stryker den medhårs.