En grillfest som måste ställas in i all hast blev upprinnelsen till ett av de viktigaste insidermålen hittills i Sverige.

Idag startar Högsta domstolens prövning av det så kallade Tivoxmålet. Utslaget blir en viktig bit i pusslet för hur den luddiga svenska insiderlagstiftningen ska tolkas.

Eftersom den nya insiderlagstiftningen kom till 2005 efter ­påstötningar från EU kan Högsta domstolen komma att begära förhandsbesked från EG-domstolen.

Tivoxmålet handlar om bolaget med samma namn, moder­bolag i koncernen bildat 1972 och med verksamhet främst i dotterbolaget Tivox Automation AB.

Tivox var noterat på Stockholmsbörsen O-lista när allvarliga finansiella problem började dyka upp våren 2004. I juli samma år genomfördes en nyemission där de nu åtalade i målet, A och L, hade nyckelroller.

A var anlitad av Tivox som finansiell rådgivare i samband med nyemissionen. Han lockade sin vän L att satsa pengar i bolaget. Efter nyemissionen adjungerades A till bolagsstyrelsen och fick därmed ställning som insider, något L kände till.

De ekonomiska problemen fortsatte och i slutet av augusti 2005 ville banken säga upp bolagets krediter. Beskedet att Tivox i så fall måste stoppa börshandeln och begära sig i konkurs ändrade ingenting. Efter mötet med banken gick A de 400 meterna till ett advokatkontor. Under tiden ringde han L för att ställa in den grillfest som planerats till kvällen.

”Jag har problem med jobbet, vi får ta middagen en annan gång”, sade A.

”Du, bör jag sälja mina Tivoxaktier?” svarade L.

Vilka besked som gavs på detta är inte helt utrett. A hävdar att han knäppte av telefonen. Aktiemäklaren, som anlitades och hörts som vittne, har däremot sagt att L nämnde ett säljtips när han ringde.

Under en timme lyckades L i alla fall sälja alla sina 90 000 aktier och få in 270 000 kronor. Fem minuter senare stoppades handeln på börsen och dagen därpå var konkursen ett faktum.

Vissa av förarbetena till lagen kan tolkas som att det inte skulle vara straffbart att handla utifrån insidertips om ”köp” eller ”sälj” om det inte ges några ytterligare detaljer. Samtidigt är det förbjudet för en insider att lämna sådan information. Det är denna tolkning som hovrätten fastnat för när L helt frikändes i december 2006.

–Jag förstår hur de tänkt, men jag delar inte den tolkningen, förklarar kammaråklagare Robert Engstedt som drivit målet. Han tycker att det måste vara skillnad på om en bankanställd eller en företagsledare ger rådet. På samma linje är Riksåklagaren som fört upp målet i Högsta domstolen.

Åklagarsidan vill att Högsta domstolen också ska bestämma vilken påföljd som ska ges för ­insiderbrott. Insiderbrott, som kan rubba tilltron till finansmarknaden, bör ses så allvarligt att det alltid ska ge fängelse.

Fotnot: Tivox AB och Tivox Automation AB, som målet berör, försattes i konkurs i augusti 2005 och har inget att göra med med det verksamma ­bolaget Tivox Sweden AB i Tidaholm, bildat i november 2006.