När de flesta börsbolagen nu har kommit med sina förslag till utdelningar så går det att jämföra årets direktavkastning, det vill säga hur mycket bolagen delar ut procentuellt i förhållande till sin aktiekurs.

Den som idag köper en Telia Sonera-aktie får exempelvis 4,5 procent tillbaka i samband med stämman den 7 april. Enligt tumregeln kommer dock aktien att falla med lika mycket dagen efter utdelningen.

En hög direktavkastning brukar också ses som en slags fallskärm på aktiemarknaden, eftersom den dämpar risken för kraftiga kursfall.

Telia Sonera-chefen Lars Nyberg hänvisade just till direktavkastningen när han förra veckan offentliggjorde styrelsens förslag att höja årets utdelning till 2,25 kronor per aktie från 1,80 kronor i fjol.

– Vi konkurrerar ju om aktieägare på börsen och det här ökar vår direktavkastning och därmed blir vi intressantare, sade Lars Nyberg.

Men Telia Sonera ligger i lä jämfört med börsens riktiga högavkastare. Small Cap-bolagen Electra-gruppen, som driver butikskedjor för hemelektronik och Svedbergs, som tillverkar badrumstillbehör, toppar just nu listan med direktavkastningar på en bra bit över 10 procent.

Båda bolagens siffror har drivits upp av de stora extrautdelningar man gör på grund av starka kassor. Även Betsson slår till med en extrautdelning på 3,25 kronor och delar sammanlagt ut 9 kronor vilket ger en direktavkastning på 7,5 procent.

För börsen som helhet ligger direktavkastningen nu på cirka 3,5 procent vilket kan jämföras med runt 4,5 procent vid den här tiden förra året. Då var utdelningarna generellt lägre men eftersom kurserna då var så nedpressade blev direktavkastningen högre. Exempelvis Swedbank och Connecta hade i mars förra året en direktavkastning på runt 17 procent.

– Eftersom kurserna i snitt stigit med 40-50 procent så blir ju direktavkastningarna lägre i procent. Det är snarare det som spelar in än att det blivit lägre utdelningar i år, säger den fristående aktieanalytikern Peter Malmqvist.

Som E24 har skrivit om tidigare så har många bolag höjt sina utdelningar i år. Detta har förvånat Peter Malmqvist som hade förutspått en större försiktighet. Höjningarna har också dragit på sig kritik från både regering och opposition, se artikel här.

Peter Malmqvist menar att en historisk tumregel är att direktavkastningen i stabila bolag ska motsvara inflationen, vilket gör att direktavkastningarna i dagens låginflationsmiljö framstår som aptitliga. Dessutom är ju räntan på de flesta bankkonton nästan noll.

Enligt Avanzas sparekonom Claes Hemberg finns två tydliga spararkategorier när det gäller inställningen till direktavkastningen.

– Yngre sparare under 40 år struntar i direktavkastningen. De söker mest efter raketer med hög kurstillväxt. Det kan ibland leda dem till bolag som har hysterisk aktiekurs, vilket dock kan bli ett lotteri, säger han och fortsätter:

– Många äldre aktieägare däremot ser utdelningen som en viktig parameter. De jämför gärna med utdelningen på bankkontot. Dessa sparare byter sällan bolag, utan köper istället på sig nya utdelningsbolag. Den här skolan säger också att dessa aktier ska gå bättre i oroliga tider. Och det stämde i senaste nedgången, säger Claes Hemberg.

Själv förespråkar han en gyllene medelväg, att både ha lite mer tålamod och att även våga satsa på annat än stabila utdelare. Ett generellt problem tycker han dock är att många sparare inte använder sig av kapitalförsäkringar och därför måste skatta bort många utdelningskronor.