Han skrattar i telefonen och ber om ursäkt för att han ”lekt katt och råtta” med mig under den senaste månaden. Det har onekligen varit knepigt att få tag i 46-årige Christoph Rosenberg men så har han också sytt ihop IMF:s stödpaket till krisdrabbade Ungern och Lettland.

Många ekonomer anser att IMF, Internationella valutafonden, borde ha tvingat Lettland att devalvera. Bland annat gör nobelpristagaren Paul Krugman jämförelser med Argentina vid millennieskiftet.

Trots ett stort stödpaket från IMF föll landet i totalt ekonomiskt kaos och investerare omvandlade sina pesos till dollar och plockade ut sina pengar från bankkontot.

Christoph Rosenberg har skapat en egen blogg för att förklara varför Lettland inte är Argentina. Han menar att det fanns två sätt att ta itu med landets övervärderade valuta och överbelåning.

IMF kunde tänka sig att antingen devalvera valutan, lats, eller försvara valutan med lönesänkningar och en massiv minskning av de offentliga utgifterna.

– Det fanns en risk att en devalvering också skulle ”smitta” andra länder i regionen. Dessutom så ville Lettland, EU, Mr Borg och bankerna undvika det. Den svenska regeringen inser att Baltikum är viktigt både för bankerna och för marknadens värdering av de svenska bankerna, säger han.

En devalvering skulle med största sannolikhet ha betytt att de svenska bankerna skulle ha fått ännu svårare att finansiera sig. Regeringens bankpaket på 1 500 miljarder skulle troligtvis också ha utökats betydligt.

Christoph Rosenberg påpekar att han övertygat sig själv om att alla inblandade valt den rätta vägen. Paketet ger Lettland tid till att bygga upp konkurslagstiftningen och öka finansieringen av bankerna.

– Jag har haft mycket kontakt med både de svenska bankerna och den svenska regeringen. Den svenska regeringen var en drivande kraft bakom att få andra länder med på avtalet. Jag var imponerad av Mr Borg och Sverige hade en del bra idéer. De refererade alltid till sina erfarenheter under krisen på 90-talet.

Från mitten av november till julafton sov Christoph Rosenberg och hans IMF-team i snitt tre timmar per natt. Dagen innan julafton blev lånepaketet till Lettland klart. Hans barn klagade på att han först varit borta i sex veckor för att sedan sova sig igenom julklappsöppningen.

– Länder brukar komma till IMF i sista stund och Lettland och Ungern var inga undantag, säger han.

Miljardlånen till Ungern och Lettland är bara några länder som IMF hjälpt under hösten. Under 2009 tror han att ännu fler länder i Östeuropa kommer att söka lån hos ”the fund”, som han kallar den.

– Jag är övertygad om att det kommer mer och att de först kommer att säga ”nej, nej vi behöver inte er hjälp”.

Rosenberg har hållit föredrag om risken för överhettning i ekonomierna i Östeuropa sedan 2005. De stora utländska skulderna, svaga skattesystem, övervärderade valutor, hög kredittillväxt och bundna valutor. Alla faktorer för en härdsmälta har funnits där länge, enligt Christoph Rosenberg.

– Det är klart att det var frustrerande. I fyra år varnade IMF för att hälla olja på elden – men ”festen” var helt enkelt för rolig. Politiskt var det nog också svårt att strama åt skattesystemen, säger han.

Nu verkar länderna lyssna desto mer. Stödpaketet till Lettland är det tredje största i IMF:s historia i förhållande till landets ekonomi. Det motsvarar 81 miljarder kronor. Ungern fick låna motsvarande 125 miljarder kronor, men då är ekonomin betydligt större.

Har du något råd till de svenska bankerna?

– Som del av avtalet bad vi att bankerna skulle göra ett tydligt uttalande att de skulle behålla samma kreditexponering som i november 2008. Det vi inte ville var att de skulle göra som de japanska bankerna under krisen i Asien och lämna marknaden, säger han och understryker också att det är viktigt att de utländska bankerna möter finansieringsbehoven hos sina dotterbolag i de drabbade länderna.

Hur länge kommer bankerna att behöva göra det?

– Det kommer att bli stora låneförluster och regeringarna kan inte hjälpa till – de har nog med att stödja de inhemska bankerna. Det här är en u-formad kurva, inte en v-formad. När man håller fast vid en valuta så måste anpassningen göras genom negativ eller låg tillväxt. Det betyder att företag kommer att gå i konkurs och att personer kommer att få svårt att betala sina lån.

Vad förväntar ni er av framtiden?

– Vi måste bevaka länderna i Östeuropa väldigt, väldigt noga. Det här är inte över. Kanske har finanskrisen isolerats, men inte ens det är säkert. Och det är först nu som effekterna på den verkliga ekonomin börjar kännas av. Vi står redo att hjälpa till, det var därför IMF skapades.