Ett väl godkänt betyg skulle nämligen sänka förtroendet helt för ett test som redan mötts av skepsis och ifrågasättanden. Nästa fråga skulle då bli: vad är det myndigheterna försöker dölja? Ungefär så paranoid är finansmarknaden, i alla fall i orostider.

Ett stresstest för banker är ungefär som ett krockprov för bilar. Man simulerar att någonting går riktigt snett och ser hur mycket som återstår av bilen när hastighet, naturlagar och ett lagom tjockt träd gjort sitt.

För banker handlar det tänkta olycksscenariot om att att ekonomin på nytt ramlar ned i ett mörkt hål, i det europeiska testet beskrivet som att respektive lands BNP faller med 3 procentenheter jämfört med nuvarande prognos för 2010 och 2011.

Hur stora kreditförluster innebär det och hur mycket återstår då av kapitalbufferten? Det är huvudfrågan som de 91 bankerna ska svara på. Minimikravet är att överleva smällen med mer än 6 procent av det så kallade primärkapitalet intakt.

De som hamnar under eller farligt nära gränsen kommer att uppmanas att skaffa fram nytt friskt kapital.

Förebilden är det stresstest av 19 banker som USA genomförde förra året. 10 av dem tvingades stärka sina balansräkningar, vilket blev en vändpunkt för finanskrisen där förtroendet för banksystemet långsamt började återvända.

Finansinspektionen och Riksbankens domedagssimuleringar i Sverige pekade ut Swedbank som flockens svaga djur och bidrog till att banken förra hösten gjorde en andra nyemission och idag har krisen bakom sig.

Men allt bygger på att testet är trovärdigt. En bil som klarar sig oskadd från en kollision i fem kilometer i timmen imponerar knappast på en säkerhetsmedveten köpare. Lagom många banker i trubbel är bäst - det skapar en känsla av att alla problem dras fram i ljuset.

Ett prov som är för snällt kan närmast få motsatt effekt – ett ökat misstroende. Sådana tongångar har redan börjat höras efter kommentarer från grekiska höjdare om att de räknar med att landets banker kommer att få godkänt.

Det är något förvånande med tanke på de avgrundsdjupa problemen i den grekiska ekonomin och den oro som omgärdat grekiska banker.

De har inte kunnat låna pengar på den öppna marknaden utan förlitat sig på nödlån från den europiska centralbanken ECB. Om till och med de grekiska bankerna glider igenom, kan verkligen stresstestet vara tillräckligt tufft?

Även i Spanien har förhandskommentarerna varit oväntat positiva, trots att flera av de spanska sparbankerna, cajas, har hotats av kollaps. Av de 27 spanska banker som ska testas är 18 sparbanker.

Även i Spanien lever bankerna på nåder från ECB. I juni uppgick dessa bankers sammanlagda lån från ECB till motsvarande 1 200 miljarder kronor, en ökning med 48 procent jämfört med i maj.

Banken RBS räknar i en analys med att den spanska banksektorn behöver 475 miljarder i kapitalinjektioner om ekonomin förvärras. Det finns också flera frågetecken kring hur testerna genomförs.

Det är varje lands motsvarighet till Finansinspektionen som håller i övningen, men det ser ut som om skillnader mellan länderna riskerar att leda till skeva jämförelser bankerna emellan. I så fall har testen förvirrat snarare än lugnat.

De svenska storbankerna kan dock sova gott natten till fredag. Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken står i dag starka. Därmed inte sagt att de kommer att vara opåverkade om testresultaten utlöser en ny europeisk bankfrossa.

Onsdagens rapport visade att Handelsbanken byggt upp en kassa på svindlande 550 miljarder att använda om det börjar krisa igen. Någon räknar i alla fall med att nagelbitandets dagar inte är över för Europas bankirer.