I kölvattnet efter tisdagens friande dom i den mycket uppmärksammade insiderhärvan blåser snåla vindar över den svenska finansmarknaden. På börserna, vars största tillgång är marknadens förtroende, höjs nu kritiska röster mot lagstiftningen.

– Jag tror att någonting är fel i systemet när man kör ett högprofilmål, med enorm mediebevakning, och sen misslyckas man på alla punkter och alla tilltalade blir frikända, säger Olof Neiglick, vd för den svenska aktiemarknaden Burgundy.

Han beskriver bristen på fällande domar i insidermål som ett misslyckande som undergräver förtroendet för den svenska marknaden. På sikt kan det leda till att internationella investerare, och deras kapital, stannar utanför Sverige.

Annika von Haartman, övervakningschef på Nasdaq OMX nordiska börser, däribland Stockholmsbörsen, betonar att ett tungt ansvar vilar på börsernas egna övervakningsavdelningar, som enligt lag måste anmäla misstänkta handelsmönster till myndigheterna.

Men, tillägger hon, om uppfattningen blir att lagstiftningen inte fungerar så undermineras förtroendet för handeln.

– Människor vill ju handla på lika villkor, om de inte tror att lika villkor gäller kan de avstå från att handla på marknaden, säger hon.

Domen, och förtroendefrågan som helhet, måste ses i ljuset av att Stockholmsbörsen inte längre har monopol på svensk aktiehandel.

Sedan 2009 kan aktierna på Stockholmsbörsen handlas även på Burgundy – och på flertalet platser i London – men de respektive operatörerna ansvarar enbart för den handel som äger rum på den egna marknadsplatsen.

Finansinspektionen (FI) kan först i efterhand ta del av handeln. Därmed är det idag betydligt svårare att överblicka marknadens agerande.

– Fragmenteringen (uppdelningen av handeln mellan flera marknader reds. anm.) kan leda till att man lättare kan gömma sig, den risken finns ju när man kan handla på flera marknader. Det här är en diskussion vi aktivt deltar i, säger Annika von Haartman.

Såväl Stockholmsbörsen som Burgundy har under senare tid efterlyst att reglerna för handelsövervakning anpassas till denna nya verklighet, och där pågår inom EU en revision av Mifid, finansmarknadsdirektivet från 2007.

Här, menar Annika von Haartman, är de europeiska tillsynsmyndigheterna överrens om att marknadsplatserna måste ges möjligheten att utbyta information.

Diskussionerna om hur just insiderlagstiftningen fungerar har dock pågått länge, och bland annat har kritiska röster ifrågasatt de höga beviskraven. Hon förväntar sig nu att den diskussionen kommer att bli mer intensiv och hoppas nu att politikerna vaknar.

– Det finns anledning att se över hur regelverket fungerar. Jag är ganska övertygad om att de kommer fram till att något borde göras så att inte lagstiftningen upplevs som tandlös av allmänheten. Det gagnar inte någon om inte investerarna tror att de kommer att handla på lika villkor, säger hon, och konstaterar att behovet av ett nytt regelverk inte minst återspeglas av att det är så svårt att samla tillräckligt slagkraftig bevisning.

Även Olof Neiglick efterlyser nu snabba tag från politiskt håll.

– Det är inte första gången det här inträffar, av hundratals case har bara några procent lett till fällande domar. Den här frågan har börserna drivit under lång tid, och nu är det upp till politikerna att agera, säger Olof Neiglick.

Aktiespararna, som företräder tusentals svenska aktieägare, beskriver lagstiftningen som tandlös, och efterlyser liksom börsföreträdarna en snar översyn.

– Om det sprids en uppfattning om att insiders skor sig på vanliga aktieägares bekostnad så får det konsekvenser för aktieägandet. Kostnaderna för detta kan långsiktigt bli mycket höga, och det borde finnas intresse för alla parter på marknaden att hitta ett regelverk som verkligen lever upp till syftet, säger Aktiespararnas vd Günther Mårder.