I dag kritiseras ett flertal tyska banker, däribland Deutsche Bank och Hypo Real Estate, för att de inte offentliggjorde sina statspappersinnehav i samband med att resultatet av EU:s stresstester publicerades.

Samtidigt vill kritiken om att stresstesten var alldeles för enkla att passera, inte tystna. Bland annat hävdar bedömare att kapitalkravet (Tier-1 ratio) om 6 procent var satt för lågt.

6 procent är lägre än vad marknadsaktörerna sannolikt skulle kräva för att vara villiga att låna ut till en bank, menar Martin Enlund, analytiker på Handelsbanken.

Hade kapitalkravet satts bara en aning högre skulle betydligt fler banker ha misslyckats med att passera testet.

- Om kravet hade varit ett Tier-1 ratio på 7 procent skulle ett 20-tal banker inte ha klarat sig över ribban, säger Martin Enlund.

Nu underkändes bara sju banker i EU:s stresstest.

Testet säger heller ingenting om huruvida den europeiska banksektorn skulle klara en grekisk statsbankrutt.

- Det var bara tillgångar som ligger i bankernas tradingportföljer – inte i investeringsportföljerna – som testades. Och 90 procent av bankernas statsobligationer ligger i investeringsportföljerna. Under antagandet att inget land kommer att gå i konkurs kommer man att få tillbaka pengarna eftersom man håller obligationerna till förfall, säger Martin Enlund.

Samtidigt har CDS-marknaden prisat in en betydande sannolikhet att Grekland, inom en femårsperiod, kommer att ställa in betalningarna.

Och enligt en undersökning som Bloomberg gjorde i juni bland 1 000 globala investerare såg hela 73 procent av de tillfrågade en grekisk betalningsinställelse som sannolik.

Även Pär Magnusson, chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland i Stockholm, är kritisk till att det inte testades vad som händer om någon stat i eurozonen, som Grekland, skulle ställa in betalningarna på sina statsobligationer.

- Det kan mycket väl inträffa och borde därför ha ingått i testerna, säger han till TT.

Ytterligare en kritik mot stresstestet är att det ”pessimistiska konjunkturscenariot” som användes inte var överdrivet pessimistiskt.

Huvudscenariot innebär att den europeiska ekonomin växer med 0,7 procent i år och med 1,5 procent under 2011. I det pessimistiska scenariot skulle ekonomin istället krympa med sammantaget 0,8 procent under 2010 och 2011.

- Mot bakgrund av det vi såg 2008 så känns en nedgång med 0,8 procent inte som ett särskilt "stressande" scenario, säger Martin Enlund.

Enlund påpekar även att vitt skilda scenarios för fastighetspriserna använts för olika länder.

- I Spanien har myndigheterna utgått från ett fastighetsprisfall på 50 procent, medan motsvarande kalkyler för Österrike gör gällande att priserna fortsätter att stiga - trots en ny recession i landet.

Inte heller Johan Giertz, bankspecialist på KPMG och tidigare medarbetare på Finansinspektionen, är särskilt imponerad över att majoriteten av bankerna klarade testen.

- De antaganden som gjorts – de som är kända - ser inte särskilt tuffa ut, säger han.

Något som förvånade Johan Javeus, strateg på SEB Merchant Banking, var att de sju bankerna som inte klarade stresstestet bara skulle ha behövt totalt 3,5 miljarder euro för att klara sig över ribban.

- Den summan känns liten. Marknaden hade spekulerat i det skulle saknas mellan 30 eller kanske uppåt 100 miljarder euro. Det kan tyda på att testet antingen var för enkelt eller att det ser bättre ut än väntat, säger han.

Handelsbankens analytiker Martin Enlund påpekar också att flera sydeuropeiska banker för närvarande inte klarar sig utan stöd från Europeiska centralbanken, ECB.

- Spanska och portugisiska banker lånar från ECB och lämnar spanska och portugisiska statsobligationer som säkerhet. Kreditbetygen på dessa statsobligationer har sänkts, och det är bara tack vare att ECB har sänkt sina krav som dessa statsobligationer kan accepteras som säkerhet. Vad skulle hända om ECB återgick till tidigare krav på kreditbetyg…

Statistik visar att denna typ av utlåning har exploderat under våren. Exempelvis lånade portugisiska banker 36 miljarder euro från ECB i maj. I april lånade portugisiska banker bara 18 miljarder euro från ECB. Spanien uppvisar samma utveckling.