TV 4:s vinexpert Bengt Frithiofsson kryssar över ekparketten.

Här, en vinterafton i mars 2007, är han anlitad för att hålla i en vinprovning på en hamnkrog vid Fyrisån i Uppsala. De flesta vid borden är äldre. De har aldrig träffat varandra tidigare. De är här för en gratis vinprovning och middag. I kulisserna väntar säljarna som letat upp gästerna i offentliga ­register, alla har de över 100 000 kronor i sparkapital.

– Jag är själv kund hos ­Acta, säger Frithiofsson.

Paret Bengt Mattsson, 74, och Katarina Mattsson, 72, nappar och blir inbokade på ett personligt möte. En månad senare blir de rekommenderade en valutaobligation och skriver på en mängd papper. Upplägget är riskfritt, säger säljaren.

– Nej, det kan inte ­inträffa, svarar han på frågan om Bengt och Katarina kan bli personligt återbetalningsskyldiga.

Han nämner inte att det är Kaupthing Bank och Lehman Brothers som ligger bakom upplägget.

Bengt satsar en mindre slant, Katarina stoppar in sitt livs besparingar. Sedan kommer finanskrisen och Lehman Brothers kraschar.

Och Bengt och Katarinas pengar – 1,2 miljoner kronor – är borta.

Deras livsbesparingar har, precis som för många andra Acta-kunder, omvandlats till skulder.

Totalt har 4 000 svenska kunder hos Acta Kapital­förvaltning tecknat sig för ”Valutaobligation Tillväxtmarknader 1–4” som ges ut av Lehman Brothers. Dessa kunder kan nu försöka ­kräva sina pengar ur Lehman ­Brothers. Det handlar om sparkapital om totalt en ­miljard kronor som det nu är mycket oklart om de ­kommer att få tillbaka.

Anmälningar har regnat över Allmänna Reklamationsnämnden och Finansinspektionen, som också utrett Acta. Kunderna har lockats med gratis biobesök, dyra hummermiddagar och vinprovningar. I Norge har ­Acta, som är ett norskt ­bolag, också jagat kunder på äldrecenter.

Aftonbladet har varit i kontakt med ett tiotal anmälare, de flesta pensionerade kvinnor.

En del är deprimerade, andra arga. Några skäms.Men alla är de troligen flera hundratusen, eller ­miljoner, kronor fattigare.

• En 75-årig kvinna har troligen förlorat en miljon kronor på obligationen.

– Vi har blivit helt deprimerade, pengar som vi ­gnetat och sparat är borta, det är fruktansvärt.

• Ann-Christine Eliasson, 65, fick berättat för sig från rådgivaren om en ”hävstångseffekt” – i stället för ordet lån.

– Allt skrevs på hastigt och lustigt.

• En 73-årig kvinna som nyligen gjort en hjärtoperation ville med tanke på sjukdomen och åldern ha ett sparande på max tre års sikt.

– Jag har inget kapital kvar, skriver hon till reklamationsnämnden.

• Kiki Lindh, 61, fick veta att lånet var ”en formsak för att vara med om en större utdelning”.

–Jag kan ha förlorat en halv miljon kronor på det här.

• En 70-årig änka fick ­höra ordet kredit, vilket hon inte förstod var liktydigt med ett lån som hon var personligt ansvarig för.

– Jag känner mig lurad och samtidigt lite skamsen för att jag gått på det där. Jag förstod ju aldrig att det handlade om banklån.