Sedan slutet av 2005 har kostnaderna för ett rörligt bolån stigit med nästan 70 procent. ­Orsaken är nästan helt och hållet styr­räntehöjningarna, vars syfte är att kyla ned ekonomin och ­bromsa inflationen.

Idag kommer besked från Riksbankens mäktiga direktion om de väljer att höja räntan ytterligare ett steg.

För centralbankens med­arbetare, de som gör analyserna, bereder besluten och talen, ser verkligheten annorlunda ut än för kvinnan och mannen på gatan. I bankvärlden är det en ­vanlig ­förmån att anställda får låna pengar till en lägre kostnad än en vanlig kund. Syftet är att kunna ­rekrytera och behålla personal. Så gör också Riksbanken.

Vid årsskiftet hade Riksbankens anställda personallån på sammanlagt 265 miljoner kronor, en dryg kvarts miljard kronor. Enligt SvD Näringslivs beräkningar är snitträntan 1,92 procent, plus förmånsskatt. Sammanlagt 37 miljoner kronor av Riksbankens personallån är bundna till extremt låga 0,75 procent. Det framgår av de uppgifter SvD Näringsliv fått ut från Riksbanken.

De absolut billigaste lånen är från 2005, innan centralbanken började den stegvisa höjningsperiod av styrräntan vi just nu är inne i. Villkoren förändras med det allmänna ränteläget.

Exempel­vis den 29 mars i år tog en av de cirka 400 anställda ett personallån på 1,7 miljoner kronor till räntan 2,25 procent.

I praktiken är lånet dyrare, då det beskattas som en förmån. Skatt ­inkluderat är räntan på rörliga personallån för tillfället 3,40 procent. Den som tar ett nytt lån idag och binder det upp till åtta år betalar 3,66 procent inklusive förmånsskatt.

Jämförelsevis är den rörliga räntan på SBAB 4,10 procent nu. För bundna lån är skillnaden större. Ett femårigt lån på SBAB har en ränta på 4,93 procent, alltså en dryg procentenhet högre.

Av uppgifterna som lämnas ut framgår inte löptiden, eller namnet på låntagaren. Sekretesslagen reglerar hur mycket information Riksbanken behöver lämna ut.

Chefsjurist Per Håkansson har själv personallån, och försvarar systemet. Det behövs av konkurrensskäl, säger han. Riksbanken tävlar med affärsbankerna om de främsta talangerna.

–Som statlig myndighet är vårt löneläge lägre, i synnerhet för dem som kan välja mellan att arbeta hos oss eller på marknaden. En sådan här sak har säkert betydelse, säger Per Håkansson.

Riksbanken har etiska regler för värdepapper. Hårdast är de för direktionen, som redovisar sina tillgångar till Riksdagen, precis som statsråden i regeringen. Men också vanliga anställda omfattas av ett regelverk.

Per Håkansson bedömer risken som mycket liten att någon medvetet eller omedvetet korrumperas av sina personlån. Precis som normala lån följer dessa räntetrenden, om än lite billigare. Risken att centralbankens medarbetare får en skev syn på verkligheten viftar han bort. De påverkas som alla andra av penningpolitiken.

–Personallånen ger en mycket måttlig förmån. Det finns en netto­skillnad, men den är inte särskilt dramatisk. Jag tror att den med­arbetare som har personallån också känner av räntepolitiken, säger Per Håkansson.