Jan-Mikael Bexhed var chefsjurist i Skandia 1994-2006, alltså under hela den tid då skandalerna i Skandia pågick. Det var han som var ansvarig för skapandet av trusten Global Umbrella Trust, GUT, på Jersey. Trusten skulle ta emot pengar till utbetalningar i bonusprogrammet Sharetracker.

När Bexhed hördes som vittne i tingsrätten i dag berättade han att han fått reda på de hemliga extrabonusarna till Lars-Eric Petersson och Ulf Spång först våren 2004 i samband med Otto Rydbecks utredning. Extrapengarna skulle ha utlovats i februari 1999 av dåvarande, numera avlidne, styrelseordföranden Sven Söderberg.

Ungefär samtidigt, i början av 2004, hade Bexhed fått kännedom om den hemliga trusten Pespi i Liechtenstein, att pengar slussats dit och att det fanns drygt 70 miljoner kronor kvar i den.

- Det gavs många förklaringar, berättade han för rätten och syftade på reaktionerna som kommit från förmånstagarna Petersson och Spång när dessa frågats ut.

Om det fanns någon koppling mellan Skandia och Pespi var denna okänd för både honom och övriga som var kvar i Skandia i vid den tiden, bedyrade han. Samma bild gav ekonomen som fått förtroendet att diskret hantera Sharetrackerprogrammet vilket omfattade cirka 40 höga chefer i Skandia.

- Extratilldelningen var helt okänd för mig och jag blev mycket överraskad när Petersson och Spångs utfall skulle räknas upp med faktor 1,5, förklarade ekonomen. Han berättade att han hört sig för hos personalchefen Ola Ramstedt som också ställt sig frågande.

Dåvarande koncernredovisningschefen Jan Erik Back, numera finansdirektör i Vattenfall, hade en likartad beskrivning. Både han och ekonomen hade först uppfattat namnet Pespi som en felstavning av Pepsi när de fick höra det våren 2004. Senare hade de fått veta att det stod för de första bokstäverna i namnen Petersson, Spång och Ingemarson.

Ingemarson hade slutat i Skandia redan i februari 1999 och flyttat till If.

- Det var flera som först blandade ihop namnen, berättade Back som efterträtt Ulf Spång som finanschef när denne 2001 blivit Europachef för Skandia.

Varifrån pengarna i Pespi kom visste han inte. Han berättade att han flera gånger dessförinnan bett Ulf Spång att de skulle sätta sig ner och få ordning på bonusåtagandena.

- Men det var notoriskt svårt att få överblick på programstrukturen, framhöll han.

Enligt överåklagare Christer van der Kwast användes delar av provisioner från försäljningen av ett brittiskt dotterbolag, National Insurance Group, NIG, för att dölja Pespipengarna i redovisningen.

Motsvarande 166 miljoner kronor gick i mars 2000 från försäljningen av NIG till trusten GUT. Därifrån slussades runt 92 miljoner vidare i hemliga provisioner till NIG-ledningen som tack för att de sålt bolaget. Syftet med transaktionerna via Jersey var att undvika insyn. Ont blod kunde ha väckts hos ledningen i ett annat brittiskt dotterbolag, Skandia Life, om de fått veta något.

I tisdags vittnade en kvinnlig bolagsjurist om att hon blivit mycket bekymrad när Ulf Spång bett henne att överföra 12 miljoner brittiska pund till GUT istället för de 7,7 miljoner som bestämts för provisionerna för NIG.

Spång hade blivit mycket arg när hon själv tagit kontakt med trusten. Han hade också framhärdat i att beloppen inte skulle redovisas på ett sätt som hon uppfattat som korrekt. Hon hade då vänt sig till sin chef, Jan-Mikael Bexhed, som hade sagt till henne att "om det är fel får man väl betala tillbaka".

Hon meddelade detta till Spång som lovade att ta hand om saken och återkomma. Därefter hörde hon inte något från Spång varför hon inte återrapporterade.

- Men hon återkom aldrig, framhöll Bexhed och sade att han inte visste vad som sedan skett med pengarna.