Landets skuldsatta fortsätter att bli fler i lågkonjunkturen. Ansökningarna om betalningsförelägganden, det vill säga obetalda skulder, ökade med 27 procent i juni och med 25 procent första halvåret.

Eva Liedström Adler blev chef när landets tio Kronofogdemyndigheter slogs ihop 2006 och är den första med titeln rikskronofogde. 2008 blev myndigheten självständig från Skatteverket och Eva Liedström Adler har lagt mycket tid på integration och effektivisering av verksamheten. Men så kom finanskrisen. Som chef försöker hon nu behålla det långsiktiga perspektivet och samtidigt stödja personalen i det stora inflödet.

Det svåraste med krisen, menar hon, är att ingen vet när det tar slut. Och den största skillnaden mot 90-talet är att då var problemen koncentrerade kring fastighetsförsäljningar och företagskonkurser. Idag är kraven på obetalda skulder mot privatpersoner istället dubblerade.

Under våren har myndigheten fått en stor andel ansökningar mot personer som inte tidigare fanns i registret.

–Det är oroande och visar att vi har ett stort problem i samhället. Det här är ingen kortvarig kris, den sträcker sig förmodligen in i 2011 och påfrestningarna på hushållen kommer vara betydande.

Eva Liedström Adler är bekymrad över att så många svenskar inte har något sparande. Det finns inga marginaler. Och i dagens kreditsamhälle inte eller några ambitioner att göra sig skuldfri.

–Sen vill jag absolut inte predika för att farmor och farfars inställning att betala tillbaka vartenda korvöre var så himla smart heller. Men kreditsamhället har också risker. Att se dem kräver mycket mer kunskap än många har idag.

Om man har en uppfattning om hur en rikskronofogde ska vara så motsvarar Eva Liedström Adler troligen inte den bilden. Hon är livfull, pratsam, öppen och ger ett empatiskt intryck både när hon pratar om sin egen personal och de som myndigheten har till uppgift att kräva pengar ifrån. Men negativa associationer till varumärket Kronofogden är ett problem, medger hon. Sedan en tid tillbaka pågår ett varumärkesarbete.

–Det finns en bild, en ryggmärgsreaktion, som vi stenhårt arbetar med att få bort. Inte för att be om ursäkt för de åtgärder vi gör, men därför att den kan vara till nackdel när människor behöver kontakta oss.

–När vi tvingas avhysa människor så ska vi göra det med respekt och ödmjukhet och det tycker jag att vi är ganska duktiga på. Från de som vi faktiskt har varit i kontakt med får vi också bra återkoppling på de här värdena.

Ett annat viktigt arbete gäller skammen som så starkt förknippas med att vara i skuld.

–Djupa relationsproblem är det inte ovanligt att man berättar om på kafferasten på jobbet. Men problem med att betala sina huslån, det pratar man inte om.

Antalet beviljade skuldsaneringar har också ökat kraftigt i år. En ny kommande skuldsaneringslag väntas öka trycket ännu mer. Den innebär både att skuldsaneringstiden kortas från fem till tre år och att kvalificeringstiden blir kortare.

Eva Liedström Adler tror att särskilt den kortare kvalificeringstiden har betydelse. Inför en sanering måste den skuldsatta leva på existensminimum och det är svårt, särskilt för de med barn, att klara under en längre tid. Hon håller inte med kritikerna om att de nya reglerna kan leda till sämre betalningsvilja.

–De som beviljas skuldsanering är inte lycksökare som inte har för avsikt att betala tillbaka utan personer som råkat ut för sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet.

Lagen är en bra början för att få fler ur skuldfällan, menar hon, men det behövs också mer förebyggande arbete, som hårdare krav på kreditprövning. Kronofogdemyndigheten vill bland annat sätta den idag helt oreglerade sms-lånemarknaden under en tillsynsmyndighet.

En större andel av kreditskulderna kommer från blancolån, lån utan säkerhet, där uppstickarbanker står för den största delen av marknaden. Här är Eva Liedström Adler positiv till tankar som Jan Ertsborn, utredaren av den nya skuldsaneringslagen, framfört om att kräva en extra avgift från lånegivarna när det krävs skuldindrivning på ett blancolån.

–Det skulle förmodligen ge ett incitament till en större genomlysning.

För att effektivisera den egna verksamheten arbetar Kronofogden med att bygga ett smartare stöd för it-handläggning och förbättra den elektroniska kommunikationen. Det handlar också om att använda ett enklare språk så att kunderna förstår. Men främst, menar Eva Liedström Adler, behövs lagförändringar. Bland annat är myndigheten bakbunden när det gäller de exekutiva auktionerna där det inte går att buda på objekten direkt på internet.

Kronofogdemyndigheten har semesterpusslat för att kunna ta emot det fortsatta inflödet under högsommaren. I juni kom det något fler samtal än samma månad förra året. Men i juli har, trots de dåliga tiderna, ett visst semesterlugn infunnit sig. Själv har Eva Liedström Adler sin första semesterdag idag och åker söderut till semesterlägenheten på franska rivieran. Där ska hon koppla av och ladda inför hösten.

–Tyvärr finns det ju inget i vår omvärldsanalys som ger någon indikation om någon ljusning under hösten, snarare tvärtom, när lagda varsel och uppsägningar nu börjar falla ut.