På den svenska marknaden pågår just nu ett skifte som oroar både Finansinspektion och Riksbank. Samtidigt som de svenska storbankerna kraftigt ökar sin utlåning till hushåll, minskar flera av dem sin utlåning till företag.

I fjol landade exempelvis SEB:s totala företagsutlåning på drygt 650 miljarder kronor i fjol, en minskning med 16 procent jämfört med 2008. Samtidigt ökade bankens utlåning till hushåll med 5 procent, och med hela 15 procent för svenska bolån.

Bankerna förklarar detta med att många företag dragit ned på sina investeringar i krisen och att efterfrågan på bolån har ökat.

Men Eirik Winter, kapitalmarknadsveteran på Citigroup och förra veckan utsedd till Norden-chef, ger en annan förklaring. Han menar att bankerna medvetet dragit ned på sin företagsutlåning eftersom det kräver så mycket eget kapital enligt bankreglerna i Basel II.

– Det är för dyrt för bankerna att låna ut pengar till företag helt enkelt. Det kostar för mycket kapital. Den svenska banklånemarknaden har varit subventionerad. Bankerna har lånat ut pengar till storföretagen, inte för att de tjänar pengar på lånen utan för att de vill ha en långsiktig relation till företagen, säger han.

Enligt dagens regler krävs det 8-10 gånger mer eget kapital av bankerna för att låna ut till företag än till hushåll. E24 skrev häromveckan att Sveriges fem största bolåneaktörer bara behöver hålla 10 miljarder i eget riskkapital för att stödja sin totala bostadsutlåning på 1 755 miljarder kronor, se artikel här.

Enligt Eirik Winter beror skiftet till en stor del också på att företagen nu sköter alltmer sin finansiering genom att ge ut företagsobligationer.

– Förr i världen gick ett företag till sin lokala bankman på sin månatliga lunch och fick en förlängning av sin checkkredit. Men idag går man ut med en klinisk obligation till marknaden som sedan köps av till exempel pensionsfonder, säger han och välkomnar förändringen.

– Det här är bra. Bankerna ska inte finansiera långsiktig företagsverksamhet genom sin balansräkning, det ska de göra som vill köpa längre risk. Då slipper man också problemet att bolagen lånar alldeles för kort. Det här lättar på trycket på bankerna, säger Eirik Winter, vars bolag tjänar pengar på att förmedla obligationerna.

Företagsobligationer har länge varit en viktig finansieringskälla för svenska storbolag som Telia Sonera och Volvo. Nu ökar intresset även bland medelstora bolag att ge ut dem.

Anledningar är att den ränta företagen behöver betala gått ned och att banklånen blivit relativt sett dyrare när bankerna slutat ”subventionera” företagslånen.

– Tidigare tänkte bankerna så här: ”Vi lånar in pengarna till 3 procent, sedan lånar vi ut till Volvo för 4 procent. Jättebra.” Men om man idag tittar på riskvikten och de riktiga kostnaderna för kapitalet blir det en ren förlustaffär. Därför prioriterar man utlåning som drar mindre kapital, säger Eirik Winter.

Dessutom har företagsobligationerna blivit mer attraktiva för placerarna i ett läge då rekordlåga styrräntor ger mycket låg avkastning på exempelvis statsobligationer.

Eirik Winter menar också att finanskrisen – då flera banker har gått under – öppnat företagens ögon för riskerna med att bara lita till de traditionella banklånen.

– Bolagen har insett att om de bara litar på en finansieringskälla som är ganska kort och som i teorin kan försvinna så är det riskabelt. Då kan de inte sova gott om nätterna utan måste diversifiera sin finansiering, säger Eirik Winter och fortsätter:

– Det är smartare och mindre riskabelt för bolagen att behålla bankfinansieringen mer som en föräkring eller "bridge finansiering". Då behåller man krutet torrt för strategiska affärer hellre än att använda banken för sin dagliga finansiering.

I början av 2010 så sjönk dock intresset för företagsobligationer när den grekiska krisen fick finansmarknaderna att hicka till. Nu har rädslan för att Grekland går mot en statsbankrutt minskat, enligt Eirik Winter.

– Om Grekland ställer in betalningarna så skulle det få Mexiko-krisen att se ut som en sommarbris. Så det är ett allvarligt problem. Men både storbanker och regeringar är idag ”too big to fail”. Det är för mycket som står på spel för länder som Tyskland och Frankrike för att låta Grekland falla, säger han.