Endast en av tio, eller 11 procent, sparar i etiska fonder jämfört med det totala fondsparandet. Det visar en ny rapport från Folksam, som SvD Näringsliv tagit del av.

Antalet fondsparare har visser­ligen ökat något från föregående år, men intresset måste ändå beskrivas som mycket svalt. Den största förklaringen är att många tror att etiska fonder ger sämre ekonomisk avkastning, enligt ­Carina Lundberg, ansvarig för rapporten hos Folksam.

–Frågar du folk på stan tror de flesta att etiskt sparande innebär att välja bort hög avkastning, det visar flera enkäter, säger hon.

Men verkligheten visar sig vara precis tvärtom, de etiska fonderna har en betydligt ­högre avkastning än genomsnittet på fondmarknaden, oavsett om man tittar ett eller tio år till­baka. Carina Lundberg manar i och för sig till försiktighet för övertolkningar av de siffrorna.

Hon anser snarare att avkastningen beror mer på fondens risk- och ­avgiftsnivå och den ­enskilde förvaltarens prestation.

Men faktum kvarstår: De ­etiska fonderna går betydligt bättre än genomsnittet. Till det kan läggas en undersökning, gjord av försäkringsbolaget KPA 2004, som visar att sju av tio av alla fondsparare kan tänka sig att spara i etiska fonder. Fem av tio kan till och med tänka sig att spara även om avkastningen är lägre.

Universitetslektorn Johan Sand­ström som forskar om etiska koder i företag vid Örebro universitet har sin förklaring till den låga siffran, trots att intresse tycks finnas.

Han anser att bankerna bär ansvaret ­eftersom de är dåliga på att sälja in sina etiska fonder och saknar tillräcklig kompetens på området.

–Bankerna marknadsför inte fonderna eftersom de inte kan prata för dem. De är som bil­tillverkarna som inte slår på stort när det gäller miljö, trots att klimatfrågan just nu är enorm. Det handlar om kunskapsbrist, säger Johan Sandström.

Pär Bäckman är informationschef på Swedbank Robur, vars etiska fonder tillhör dem som går allra bäst.

–Än har inte kundernas etiska intresse påverkat placeringsbeteendet, det är annat som styr.

Han berättar att när det kommer till kritan väljer folk det som de ser som mer spännande fonder – de som för stunden ger mest pengar.

–Det är bara att se på ­flödena, säger Pär Bäckman.

Vad gör ni för att marknadsföra etiska fonder?

–Vi kanske inte marknadsför dem mest av alla, om man säger så.

Är det så att ni marknadsför de fonder som ni tror att folk är mest intresserade av?

–Jag har inget bra svar, i den mån vi annonserar, gör vi det för att marknadsföra nya fonder.

I Folksams undersökning finns bara en bank som helt saknar etiska fonder; Nordea. Men nu står de i startblocken.

–Vi startar en nu den andra april, berättar Erik Feldt vd för Nordea Fonder.

Varför har ni inte haft någon ­innan?

–Intresset har inte varit stort nog.

Varför tror du att alla andra banker har haft ett etiskt alternativ – men inte ni?

–Jag vill inte kommentera det som andra banker gjort, men när vi nu märkt ett intresse tar vi det här steget, det kommer säkert att följas av fler, säger Erik Feldt.

Carina Lundberg har också en förklaring till det svala intresset.

–Det hänger ihop med ­bankmonopolet, många känner sig bundna till sin egen bank. ­Sedan innebär skattesystemet en ­låsning, det går inte att byta fond utan att skatta för reavinsten.

Carina Lundberg ser istället att den ökning som nu sker ­kommer från nysparande. Men än har svenskarna en bit kvar till världsettan USA.

Där är 15 procent av det ­sparade kapitalet etiskt förvaltat.