– Här medger [Nordeamannen] att han har fått vissa uppgifter av [Carnegiemannen] och det var omdömeslöst. Också [Cevianmannen] har fått det. Men det finns inga anledningar att döma till ansvar ändå, eftersom budet som lades var intern karaktär eftersom målbolaget redan ägde andelar i bolaget, sade Leif Gustavson, Cevianmannens försvarare när slutpläderingarna i det stora insidermålet fortsatte på fredagen i Stockholms tingsrätt.

Leif Gustafson anser dock att gärningen ska betraktas ha ägt rum i Mexiko och handeln är enligt Mexikos lagstiftning inte kriminaliserad.

Bakgrunden är att Carnegie i Köpenhamn var rådgivare åt danska finansministeriet för Köpenhamns Lufthavns ägarandel i det mexikanska bolaget Asur.

Enligt åklagaren fick Carnegiemannen på sitt arbete på Carnegie i Köpenhamn insiderinformation om att en större ägarändring skulle ske i det mexikanska bolaget Groupo Aeroport, Asur.

Det skulle sedan leda till ett bud på hela Asur.

Carnegiemannen läckte enligt åklagaren informationen till Cevianmannen, som i sin tur läckte den vidare dels till Nordeamannen som köpte aktier för bådas räkning. Åklagaren anser att han läckte informationen även till Pokermannen och att denne också passade på att köpa upp sig i bolaget.

Cevianmannen köpte Asur-aktier till ett värde av 11 750 000 dollar med informationen under några dagar i mitten av februari, med hjälp av sin mäklare i Luxemburg.

Nordeamannen köpte på sig aktier till ett värde av 9 349 000 dollar på den mexikanska börsen via sin mäklare i Luxemburg och några dagar senare fler aktier för 41 274 000 mexikanska pesos, motsvarande knappt 23 miljoner kronor, via sin mäklare i Schweiz.

Nordeamannen, 37, siktade in sig på att tingsrätten borde fria honom för det grova skattebrott han står åtalad för och godta den frivilliga rättelse han lämnade in. Orsaken till att han inte kunde berätta om sin förmögenhet i Luxemburg för Skatteverket förrän flera år senare var att han var hotad.

– Vi har fått en mycket känslosam redovisning av Nordeamannen varför Nordeamannen placerade krigsskadeståndet han fick 2000 i Luxemburg – för att det fanns så många rasistiska risker, sade Nordeamannens advokat Hans Strandberg.

Det hot han syftade på avhandlades tidigare under rättegången, i en del som hölls bakom stängda dörrar, det vill säga att allmänheten inte hade tillträde till förhandlingen.

Förmögenheten har E24 dock rapporterat om tidigare. Miljonerna som låg i ett bankfack i Luxemburg var pengar som härrörde ur ett krigsskadestånd som den österrikiska staten betalade ut till Nordeamannens släkting.

Släktingen hade, när han flytt landet undan judeförföljelser under andra världskriget, i all hast tvingats sälja ett dyrbart verk av symbolisten Gustav Klimt till underpris. År 2000 betalade den österrikiska staten ett skadestånd till de efterlevande.

– Skadeståndet var skattefritt. Det tycker jag är mycket trovärdigt. Skulle han ha tagit det till Sverige skulle det ha kunnat få uppmärksamhet med tanke på storleken på summan, sade Hans Strandberg.

Anledningen till att han valde att redovisa förmögenheten först sju år senare och bara några veckor efter att han fått lämna cellen i Kronobergshäktet på Kungsholmen i Stockholm - delgiven misstanke om grova insiderbrott - var att han då skulle slippa skatta för den avkastning som summan gett i form av ränta.

– Just då inträdde preskription för inkomster för 2000. Han kunde då redovisa den avkastning han haft på den summan, utan att utredas för det. Det är en mycket ovanlig förklaring – men det betyder ju inte att den inte är sann, sade Hans Strandberg.

Fotnot: I förekommande fall har de åtalades namn ersatts av de namn som används av E24 och andra medier som har valt att inte namnge de misstänkta.