Mats Odell tappade Carnegie-servisen i golvet, och plötsligt stirrar alla på hur han och rege­ringen sköter utförsäljningen av de statliga bolagen.

Finansmarknadsministern har gjort sig skyldig till fumligheter på mycket hög nivå. Han befordrade Urban Funered till stats­sekreterare, trots bakgrunden på Carnegie där Funereds jobb var att se till att skandalbolaget följde reglerna.

”Det är lätt att vara efterklok” var det närmaste Mats Odell kom självkritik i går, vilket är typiskt för en process som präglats av att de politiskt ansvariga har saknat krismedvetande.

Bonusskandalen på Carnegie har inget att göra med principfrågan om ägandet av de statliga bolagen. Socialdemokraterna använde dessutom själva Carnegie i samband med utförsäljningar.

Men Mats Odell har hanterat frågan på ett sätt som innebär att han burit fram ett blankt vapen till oppositionen, som använder det för att orsaka maximal skada på regeringen.

Politiskt skiljer sig frågan om statligt ägande ut sig, framför allt för att försäljningar är oåterkalleliga. Därför är det strategiskt ­viktigt för de borgerliga att sälja. Ett privatiserat bolag kommer inte att förstatligas efter ett maktskifte.

Men frågan är också speciell ­eftersom riksdagsmajoritetens uppfattning skiljer sig från folkets. I en SvD/Sifo i juni svarade 49 procent att det är dåligt att ­sälja bolagen och 28 procent att det är bra.

Motståndet är visserligen ­högre bland väljarna i det röd­gröna blocket, men nästan var tredje kristdemokrat och snudd på hälften av centerväljarna ogillar försäljningarna.

Det här vet de borgerliga och inför valet ströks bolag med ­”affektionsvärde” som Vattenfall och LKAB från säljlistan. Och i valmanifestet nämndes inte försäljningarna med ett ord. De borgerliga har inte lyckats förklara för väljarna varför bolagen ska säljas, och frågan är om de ens försökte.

Tanken var att försäljningen ­skulle ske diskret. Utan de riktigt kontroversiella bolagen och utan ”folkaktier” som bara retar upp väljarna/köparna när de sjunker i värde.

Det var en hygglig plan, tills Mats Odell började dra till sig uppmärksamhet. Nu hade regeringen behövt det där folkliga stödet för försäljningarna.

Oppositionen vill få väljarna att sätta likhetstecken mellan Carnegie och utförsäljningar. Lyckas det så får regeringen allt svårare att genomföra ett av sina viktigaste strategiska projekt.