Under ett seminarium på Handelshögskolan på fredagseftermiddagen pressades finansminister Anders Borg av Sveriges ledande ekonomer. Han fick bemöta bitvis hård kritik från Swedbanks Cecilia Hermansson och en av landets främsta nationalekonomer Lars Jonung.

Borg riktade under inledningsanförandet rikligt med fokus på den redan väldiskuterade budgetpropositionen och regerings arbetslinje. Men de starka känslorna kröp fram när finanskris fördes på tal.

Finansministern är som bekant en stark anhängare av konceptet sunda statsfinanser med ett visst överskott, något han tycker är bra att ha i fall skon skulle börja klämma.

Och skulle svenska banker uppleva djupare problem, är det inte bara att stoppa händerna i svenska statskassan:

- Ska man få politisk legitimitet för hanterandet av finanskriser, något som är nyckeln i USA just nu, då måste man ha ett mått av övertagande, menar Anders Borg.

- Om nu banker i Sverige får problem och kommer till mig med krav om pengar ur statskassan, då kan de samtidigt passa att lämna in sina aktier. De kommer inte få en krona ut ur svenska statskassan om det inte är kopplat till ägande, fortsätter han.

Vidare hänvisar Anders Borg till den besvärliga situationen i början av 90-talet.

- Det var så vi gjorde förra gången och det var det som gjorde att vi fick en kostnad om 60 miljarder kronor för att hantera krisen, en kostnad som vi i praktiken har återvunnit krona för krona, säger han.

Att utan förebehåll rädda storbanker i trångmål, är allstå inte en modell som passar Anders Borgs smak.

- Det går aldrig att få en legitimitet för att rakt av ta på sig säkra förluster. Vill man ha en legitimitet för hantering av bankkriser då handlar det om att man måste ta över ägandet och omstrukturerig av bolagen, säger han.

Men i grund och botten hyser finansministern en stark förhoppning om att svenska affärsbanker och den svenska myndighetsstrukturen ska klara sig undan en total kollaps á la Wall Street.

- Våra affärsbanker klarar 175 miljarder i förluster enligt Finansinspektionens bedömning. Våra banker är solida och stabila, säger Anders Borg.

- Därtill har vi en myndighetsstruktur byggd på hur det såg ut på 90-talets bankkris. Vi har en riksbank, en finansinspektion och ett riksgäldskontor som förstår de här förloppen. Stefan Ingves och Bosse Lundgren tillhör de i världen som är bäst skickade att hantera situationen, fortsätter han.

Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank (som av många utmålas som den mest riskfyllda av svenska banker) tycker att Anders Borgs är lite väl loj i sin bedömning av det generella läget för den svenska ekonomin, särskilt när det kommer till sysselsättningen.

- Att göra prognos som visar att antalet sysselsatta inte kommer att minska nästa år är något av en bedrift faktiskt, säger Cecilia Hermansson.

Men Borg tycker sig vara en realist:

- Jag tycker Cecilia Hermanssons kritik är lite märklig. Jag har vid upprepade tillfällen till och med fått kritik för att jag har haft en för pessimistisk inställning. Jag har sedan något år tillbaka pratat om mörka moln och skuggor över Sverige. Vi har haft en realistisk syn hela tiden och jag tror att krisen kommer att få konsekvenser för Sverige.

- Men jag bedömer att vi kan hantera en mer allvarlig störning utan att det för den skull blir osäkerhet i de offentliga finanserna eller att vi behöver tala om skattehöjningar, avslutar han.

Professor Lars Jonung, ekonomisk rådgivare vid EU-kommissionen, tror dock att krisen kommer leda till krisåtgärder:

- Innan nästa finansplan år 2010 kommer vår finansminister ha tvingats handla. Min prognos är att det kommer bli akuta åtgärder, om vi ska tro vad forskningen säger, avslutar Lars Jonung.