Alliansens bonuspanik handlar nog inte så mycket om allmänhetens förtroende för pensionssystemet och statliga företag som att det återstår 17 månader till nästa riksdagsval. Snarare är det politisk riskeliminering.

Regeringens PR-strateger har tagit bort en billig målchans för oppositionen. Allt enligt devisen att det är viktigare att skydda sin rygg än att verkligen åstadkomma en förändring.

”Styrelserna ansvarar för att ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas.”

Bingo! Regeringen har dikterat utfallet i förhandlingarna samtidigt som en chef med rörlig lön kan svara ”pacta sunt servanda”. Räkna med att resultatet blir rejält högre fasta löner, men vad gör det när det är viktigare att skydda sin rygg i en politiskt känslig fråga än att åstadkomma verkliga resultat.

I de tidigare direktiven till AP-fonderna stod det klart och tydligt att målet med verksamheten är att skapa hög avkastning till låg risk samt att näringspolitiska eller andra ekonomiska/politiska hänsyn inte får tas.

Uppenbarligen har det skett en förändring. Vad man än tycker om bonus är det politik och nu ska AP-fonderna ta politiska hänsyn. Men det är ju politiskt riskfritt. Sannolikheten att vänsterblocket skulle kritisera en sådan sak är försvinnande liten.

I det nya direktivet står också att AP-fonderna i egenskap av ägare ska sprida sitt bonuslösa evangelium ”så långt som möjligt". Det är en fullständigt meningslös skrivning som inte betyder någonting i praktiken.

Under vårens stämma i Nordea, där regeringens PR-strateger uppenbarligen inte hade gjort sin hemläxa, gjordes ett kapitalt misslyckat försök som slutade i en neslig reträtt.

Statens representant Urban Karlström klättrade oväntat upp på den bonusfria barrikaden men mötte en lika oväntad som hård motattack från Nordeas näst störste ägare Björn Wahlroos.

Wahlroos vann inte bara striden om ledningens rätt till bonus utan drog ned applåder från läktarna.

Genom ett illa planerat utfall serverade regeringen Björn Wahlroos ett perfekt upplägg för att flytta fram sina positioner i banken, inte bara ägarmässigt utan också opinionsmässigt.

Men det spelar väl ingen roll eftersom Björn Wahlroos inte röstar i Sverige.