Marginalerna på bankernas utlåning har stabiliserats på en högre nivå under hösten.

Ett motiv för den ökade marginalen på lån till företag är att kreditrisken har ökat. Den genomsnittliga ökningen av risken enligt bankernas interna riskklassificeringsmodeller har dock inte ökat i samma grad som marginalen, skriver Finansinspektionen (FI) i sin tolfte utvärderingsrapport för 2009.

Samtidigt fortsätter bankernas utlåning till hushåll att växa medan företagsutlåningen fortsatte att minska. Tillväxttakten i utlåningen till företag på årsbasis var minus 3,5 procent i november och till hushåll plus 9,0 procent.

FI skriver i utvärderingsrapporten att de genomsnittliga utlåningsräntorna till företag sjönk under november. Även marginalen mellan bankernas utlåningsräntor till företag och interbankräntan har sjunkit sedan förra rapporttillfället.

Sedan första rapporttillfället i november 2008 har marginalerna för företagsutlåning ökat markant och ligger kvar på en högre nivå än före krisen. De högre marginalerna förklaras sannolikt av att kreditrisken i utlåning till företag ökat, skriver FI och konstaterar vidare att riskvikterna för företagsexponeringar inte har ökat nämnvärt för någon av de fyra storbankerna.

"Lågkonjunkturen har alltså inte bidragit till att bankernas kapitalkrav ökat i samma utsträckning som marginalen på företagsutlåning ökat".

Bankernas rörliga bolåneräntor, till hushållen, har sjunkit i takt med Riksbankens reporäntesänkningar. En bank har höjt sin kortaste boränta sedan förra rapporttillfället medan de övriga bankerna har lämnat sina kortaste boräntor oförändrade.

Marginalen mellan bankernas boräntor och Riksbankens styrränta har stigit marginellt mellan oktober och november. Bankernas utlåningsmarginal steg kraftigt i oktober 2008 och har blivit kvar på en högre nivå än året före krisen, enligt rapporten.

Utlåningen till allmänheten ökade under november. Utlåningen till företagen utvecklades däremot i motsatt riktning. Bankernas utlåning till hushåll ökade medan utlåningen till företag fortsatte att minska.

Hushållens totala skulder ökade med 17 miljarder kronor mellan oktober och november. Nästan hela ökningen kommer från utlåning med fastigheter som säkerhet. Den årliga tillväxttakten växte från 8,6 procent i oktober till 9,0 procent i november.

I november gavs 65 procent av bostadsinstitutens utlåning till svenska hushåll till rörlig ränta. Av bostadsinstitutens totala lånevolymer består 46 procent av lån med rörlig ränta, enligt FI.

Under november 2009 fortsatte utlåningen till svenska företag att minska. Företagen lånade 3 miljarder kronor mindre än månaden innan. Mätt i årstakt uppgick utlåningstillväxten för företag till minus 3,5 procent i november.

Motsvarande siffra för oktober var minus 1,7 procent. Storföretagens möjlighet att finansiera sig genom att ge ut obligationer har förbättrats under hösten. För mindre företag är dock möjligheten att finansiera sig med obligationer liten.

Det senaste året har de svenska bankernas baltiska utlåning som andel av deras totala utlåning minskat något.

Utlåningen i de baltiska länderna ligger nu på drygt 410 miljarder kronor. Sedan oktober 2008 har utlåningsvolymen minskat med cirka 20 miljarder om man tar hänsyn till valutaeffekter, sedan september 2009 har utlåningen ökat med 0,5 procent om man tar hänsyn till valutaeffekter.

Nordea, SEB och Swedbank har en utlåning i Baltikum som sammantaget motsvarar 7,6 procent av deras totala utlåning. FI anser att exponeringen fortsatt är den enskilt största risken för de svenska storbanker som är verksamma i regionen.

Det senaste året har kreditförlustnivåerna i Baltikum ökat kraftigt: från 0,5 till 4,7 procent för SEB, från 0,1 till 1,8 för Nordea och från 0,4 till 6,5 för Swedbank, enligt FI.

Nordeas, SEB:s och Swedbanks kreditförluster i Baltikum uppgick i slutet av tredje kvartalet till cirka 23 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär hälften av de fyra storbankernas totala kreditförluster under de tre första kvartalen 2009.

Det råder fortfarande stor osäkerhet om hur stora de totala kreditförlusterna i de baltiska länderna kommer att bli, konstaterar FI.