Förslaget är ett resultat av politikernas skärpta ton kring bonusar i finanskrisens kölvatten. I april kom EU-kommissionen med en rekommendation på området och i september ställde sig ledarna för G20-länderna på toppmötet i Pittsburgh bakom ett antal riktlinjer för ersättningar i finanssektorn.

I grunden handlar det om att se till att jakten på kortsiktiga bonusar inte leder till att anställda tar risker som sedan leder till att hela banken hamnar i problem och får räddas av skattebetalarna. FI:s förslag går på flera punkter längre än både EU och G20. En är frågan hur lång tid bonusen ska skjutas upp. FI säger att utbetalningen av minst halva bonusen ska skjutas upp i minst tre år, gärna längre. Det är tuffare krav än från EU och G20 som talat om att betalningarna ska spridas ut över tre år.

–Att skjuta upp utbetalningen är grundläggande för att risktagandet i bankerna ska fungera bättre. Tre år är egentligen i det kortaste laget, helst skulle det vara över en konjunkturcykel, säger FI:s chefsjurist Per Håkansson.

Förslaget blir en stor förändring jämfört med idag då många anställda på bankerna, inte minst bland aktiemäklare, haft en stor del av sin årliga ersättning i form av bonus. Enligt förslaget ska bonusar också kunna krävas tillbaka om banken går dåligt. FI konstaterar att i de riktlinjer som G20-länderna ställt sig bakom, finns en mycket bonusvänlig skrivning om att ”en betydande del av ersättningen ska vara rörlig”, vilket SvD Näringsliv uppmärksammade tidigare i veckan.

Men FI har valt att gå mer på EU:s linje och nöja sig med att det ska finnas en balans mellan fast lön och bonus.

Finansinspektionen föreslår att alla anställda på banker och andra finansbolag ska omfattas av de nya reglerna. Det är en stor skillnad jämfört med rekommendationen från EU och riktlinjerna från G20 talar om man om högre chefer och anställda som påverkar bankens risktagande.

–Vi har tyckt att det är väldigt svårt att göra en vettig avgränsning som fungerar bra. Olika företags organisation skiljer sig till exempel åt. Vi tror inte att en bredare tillämpning blir så betungande för bankerna. Personer på lägre nivå har antingen i de flesta fall väldigt standardiserad rörlig ersättning eller ingen alls, säger Per Håkansson. Det betyder att även personer som jobbar på bankkontoren och som är med i breda vinstdelningssystem kan påverkas.

Regelverket kommer att beröra alla bolag som står under Finansinspektionens tillsyn, totalt cirka 670 stycken. Också det är mer långtgående än vad som diskuterats internationellt.

De nya rekommendationerna kommer inte att vara bindande lagstiftning. Men på FI förväntar man sig att bankerna följer dem.

– Vi instämmer helt med principerna att ersättningssystemen ska främja långsiktighet och motverka osunt risktagande. Däremot är vi bekymrade över om det blir så att Sverige går längre än de internationella regelverken – för oss är det ju viktigt att inte konkurrensen snedvrids och att svenska banker missgynnas internationellt, säger Viveka-Hirdman Ryrberg, informationsdirektör på SEB.

Flera andra banker ville inte kommentera med hänvisning till att förslaget studeras. Men en annan bankchef som vill vara anonym säger att det ser ut som om reglerna blir tuffare i Sverige än i andra länder och att det kan leda till personalflykt.

De nya föreskrifterna ska börja gälla den 1 januari. Förslaget skickas på remiss till banker, myndigheter och branschorganisationer som har till den 18 november på sig att svara.