I årtionden har personalen i firmorna på Wall Street kunnat räkna med präktig provision vid nyår som inte bara gött lyxbutiker i New York, utan betraktats som nödvändiga för en viss livsstil med tjänstefolk, privatskolor och flotta sommarvillor.

Men nu när finanskrisen tvingat fram nödlån från Uncle Sam och när konkurser och tvångssammanslagningar krympt hela banksektorn är läget ett helt annat. Inskränkningar i bonussystemet var ett krav i det så kallade Tarp-programmet och de nya reglerna håller på att utarbetas.

I avvaktan på detaljer, noterar Wall Street Journal, förbereds motdrag där toppkrafterna istället får högre grundlöner. Det diskuteras bland annat i Citigroup och Morgan Stanley, enligt tidningen.

Detta sker samtidigt som en backlash märkts mot Tarp (Troubled Asset Relief Program), som klubbades förra året, med ett ökande antal små banker ute i landet som hellre avstår från statliga pengar än att godta kraven som följde med.

Tarp var heller aldrig populärt bland allmänheten och några demonstranter gjorde sig till tals för de känslorna häromdagen via plakat med texten: ”Miljarder till bankirer – småslantar till vanligt folk”.

Politiska bedömare i Washington påpekar att balansgången har blivit svårare för Barack Obama. Opinionstrycket efter avslöjandena om jättebonusar, dyra konferensresor och liknande i finansinstitut som fått miljarder i stöd har bara tilltagit och spädde på de redan befintliga tvivlen om huruvida den i och för sig kunnige finansministern Timothy Geithner är bäst lämpad för uppdraget.

Obamas eget utfall mot bonusbelopp på 165 miljoner dollar inom den krisade försäkringsjätten AIG bemöttes med lite blandade kommentarer. Såväl hans egen ekonomirådgivare som en del utomstående anmärkte att bonusarna är fastställda i kontrakt.

Bloggare på vänsterkanten framhöll för sin del att staten äger nästan 80 procent i AIG och att något måste göras för att inte direktörerna ska tro att finansdepartementet och centralbanken går på så enkla knep. En tänkbar utväg för departementet för att kringgå kontrakten blir att uppställa sådana villkor i nästa utbetalning till AIG.

Oavsett var olika experter står är flera av dem ense om att det bara är Obama själv som kan övertyga en skeptisk allmänhet om att finanssektorn måste räddas, men att han hittills inte varit villig att satsa sitt eget politiska kapital. Men i kören hörs också enstaka röster som pekar på tecknen på stabilisering i en del banker som bevis på att recepten fungerar.

Mest citerad i går var den republikanske mångårige senatorn Chuck Grassley som rådde AIG-topparna att be om ursäkt, begära avsked eller begå självmord. Det är så det brukar gå till i Japan, sa Grassley i en radiointervju med tillägget att de utpekade ofta tar livet av sig innan de hunnit buga sig djupt i en offentlig ursäkt. Senare backade Grassley från sitt uttalande och sa att det handlade om ”politisk retorik”.