Många väntar nu spänt på hur Estland, Lettland och Litauen kommer att hantera trycket mot ländernas respektive valutor. I en dagsfärsk analys uppskattar Merrill Lynch devalveringsrisken i Baltikum till hela 33 procent.

Till följd sänker Merrill riktkursen för Swedbank, som i det mest pessimistiska scenariot tros kunna förlora 48 miljarder kronor på sitt baltiska äventyr.

Att situationen för Baltikum i allmänhet och de tre ländernas fasta växelkurser i synnerhet framstår allt mer prekär betonas även av Harry Flam, professor i internationell ekonomi och ordförande för konjunkturrådet vid Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS).

I en intervju med E24, som genomfördes i samband med presentationen av en rapport om konsekvenserna av det svenska euroutanförskapet, säger Harry Flam att det i längden är omöjligt för de baltiska länderna att behålla sina fasta växelkurser:

- Det ser ohållbart ut i längden. Med det vill jag säga att de baltiska staterna inte ser ut att kunna behålla sina fasta växelkurser, säger han till E24.

Harry Flam vågar dock inte sia i när en devalvering i något av de Baltiska länderna kan tänkas ske. Men han understryker att en förestående devalvering kommer att bli mycket smärtsam för regionens befolkning:

- Det ligger ett enormt politiskt problem i att devalvera. I hela Baltikum har befolkningarna lånat i utländsk valuta. En devalvering kommer leda till stora problem för dem som har lånat i euro och plötsligt får det mycket svårare att betala av sina lån, säger Harry Flam och tillägger:

- En devalvering kommer sannolikt att leda till politiska efterdyningar. Det kommer att bli uppror bland låntagare med lån i euro, mot regeringarna som har låtit det gå till på det här sättet.

Även professor Charles Wyplosz, kollega med Harry Flam i SNS:s Konjunkurråd tillika professor i internationell ekonomi vid Graduate Institute i Genève, håller med om att det ser svårt ut för de baltiska länderna att behålla sina växelkurser fasta gentemot euron.

- Länderna i Baltikum kan bli tvingade att devalvera. Jag är säker på att de inte vill och jag hoppas att de inte kommer att behöva, men risken är betydande, säger han.

En eventuell devalvering kommer även att märkas i Sverige. För det är i huvudsak svenska banker som stått för den utländska krediten. För SEB och Swedbank skulle en devalvering leda till markant ökade kreditförluster, höjda riskpremier och sämre upplåningsmöjligheter på penningmarknaden – som i sin tur kan leda till högre räntor för svenska låntagare.