I en liten ljus lokal i Gamla stan i Stockholm, bland vita stenväggar och möbler i naturmaterial, har Ekobanken ett av sina kontor. Vd Annika Laurén gillar att lämna högkvarteret ute på landet i Järna ibland för att komma hit och arbeta.

Ekobanken bygger sin affärsidé på att de som sparar sina pengar där ska vara säkra på att de används till projekt som bidrar till ett hållbart samhälle – ekologiskt, socialt eller kulturellt.

–Vi har bara in- och utlåning, ingen placering i finansiella instrument, och vi lånar inte upp pengar på någon finansmarknad för att låna ut, så på så sätt är vi helt befriade från krisproblemen. När krisen bröt ut 2008 såg vi en tillströmning av kunder, säger Annika Laurén.

Ekobanken växer hela tiden men är fortfarande en liten bank, den har nu omkring 1300 medlemmar och runt 3600 kunder.

–Kunderna gillar transparensen och tryggheten. Vi har inte haft en enda kreditförlust i bankens historia. Dels beror det på att vi har en väldigt omsorgsfull handläggning av lånen, dels beror det på att hållbara projekt har många fler människor i omkretsen som har ett intresse för att verksamheten ska gå bra, säger hon.

Ekobanken har egentligen inga konkurrenter när det gäller företagslån, däremot finns JAK Medlemsbank som fokuserar på privatlån. Där är bilden ungefär densamma. Krisen har inte haft någon negativ inverkan på verksamheten. Snarare tvärtom.

–Vi deltar ju inte på någon finansmarknad, det är inga aktieägare som ska ha några pengar och vi har inga investeringar i Baltikum, så vårt system är stabilt. 2008 hade vi ett rekordår, då hade vi en utlåning på 240 miljoner. 2009 tappade vi lite, men fick samtidigt ett ökat sparande, berättar KarinMalin Ekström, ordförande i JAK.

Bankens medlemsantal, vilket är detsamma som antalet kunder, ökar stadigt med mellan 1000 och 2000 personer om året. Idag har JAK omkring 36000 medlemmar.

–Argumenten som folk använder för att gå med är desamma, men fler är upprörda nu när det har varit finanskris och bonusskandaler. De tycker att det är skönt med en bank som inte finns till för att någon annan ska tjäna pengar på dem, säger KarinMalin Ekström.

Medlemmarna äger JAK och banken har inga räntor, istället betalar låntagarna en administrationsavgift som är lika hög oavsett ränteläge. Det innebär att den som tar ett lån alltid vet hur mycket han eller hon ska betala varje månad – oavsett om lånet löper över 20 års tid. Det får å andra sidan som effekt att intresset för Jak blir lite svalare när ränteläget är lågt.

–Då lånar folk någon annanstans, men så fort räntan går upp och folk har belånat sig upp över öronen så kommer de till oss. 1992–93, när vi hade förra krisen och skyhöga räntor, så hade vi en otrolig medlemstillströmning, vi gick från 3000 till 30000 medlemmar på några år. Vi räknar med att få en ökning nu också, när räntorna börjar gå upp, säger KarinMalin Ekström.

Båda bankerna anser att det skulle krävas en betydligt värre kris i världen än den som pågår nu för att de skulle få verkliga problem. Annika Laurén konstaterar att banken aldrig har gått med förlust, men heller aldrig gör några riktigt stora finansiella vinster.

–Vi räknar också ekologiska, sociala och kulturella värden som vinst. Vår bank är rätt lik biodynamiskt och ekologiskt jordbruk faktiskt: när det är riktigt goda år för andra bönder har de lite lägre skörd än de andra, men när det är riktigt dåliga år, har de lite bättre. Kurvan är jämnare, helt enkelt, vilket är ett kännetecken för hållbart företagande.