Alla kurvor pekar åt fel håll. Så kan man sammanfatta en stati­stikspäckad amerikansk tisdag. Och gårdagens störtskur av dåliga nyheter ökar nu trycket ytterligare på en redan hårt pressad centralbank. Federal Reserve har redan sänkt styrräntan med 2,25 procentenheter sedan i september i försöken att pumpa liv i den stagnerande ekonomin samtidigt som tecknen på ett skärpt inflationshot blir allt tydligare.

Det index som bygger på en enkät som pejlar stämningsläget bland de amerikanska konsumenterna – hushållens konfidensindikator – föll brant från januari till februari rapporterade igår det privata forskningsinstitutet Conference Board: Från 87,3 till 75,0. Och det var till och med sämre än analytikernas pessimistiska prognoser. Deras snittips låg på 82,0.

Februarisiffran är den lägsta som noterats sedan kriget i Irak inleddes för fem år sedan. Och stämningsläget i hushållen är en nyckelfaktor i hela USA–ekonomin, där den privata konsumtionen motsvarar drygt 70 procent av BNP.

Hushållen har en betydligt dystrare syn på det ekonomiska dagsläget än för ett år sedan. Detsamma gäller utsikterna på arbetsmarknaden.

–Med så få konsumenter som förväntar sig att läget ska vända till det bättre under de närmaste månaderna har risken för en recession fortsatt att öka, kommenterar Lynn Franco, som ansvarar för undersökningen.

Krisen på bostads– och kreditmarknaderna är naturligtvis en av de blytyngder som bidrar starkt till att amerikanerna i gemen blivit allt mer pessimistiska. Och gårdagens statistik bjöd inte på någon ljusning. De index över bopriserna som publicerades pekade båda åt samma håll: Neråt.

S&P/Case-Shillers index för prisutvecklingen i 20 storstad­s­regioner låg i december 9,1 procent lägre än under samma månad ett år tidigare. I november var motsvarande siffra minus 7,7 procent.

–Vart man än vänder sig är ­utsikterna bleka, konstaterar professor Robert Shiller, chefsekonom vid MacroMarkets och en av indexets konstruktörer. Han ­pekar på att 17 av de 20 storstadsområdena rapporterat fortsatta prisfall och att nedgången varit rekordstor i 14 av dem.

Värst drabbat är Miami – ­minus 17,5 procent – följt av Las Vegas och Phoenix, Arizona med drygt 15 procent. De tre undan­tagen från trenden är Seattle, Charlotte i South Carolina och Oregons Portland.

En rapport från statliga Office of Federal Housing Enterprise Oversight (Ofheo) visade sam­tidigt att snittpriserna på bostäder föll med 1,3 procent från tredje till fjärde kvartalet ifjol. Det är den största nedgången som noterats sedan 1991.

Och utsikterna för resten av året ser inte bättre ut. Antalet ­exekutiva auktioner och stocken av osålda fastigheter har fortsatt att stiga snabbt.

Trots den stagnerande ekonomin har pristrycket skruvats upp. Producentprisindex (PPI) steg med hela 1,0 procent från december till januari efter en nedgång på 0,3 procent månaden innan. Och även det var avsevärt mer än vad analytikerna förutspått. Detsamma gäller kärn–PPI (där energi och livsmedel räknats bort) som ökade med 0,4 procent.

PPI har nu gått upp med 7,4 procent under de senaste 12 månaderna. Man får gå tillbaka till 1981 för att hitta en månad med lika starkt inflationstryck i producentledet.

Allt detta har skapat en allt mer mardrömsliknande sits för Federal Reserve.

–Vi måste vara medvetna om att vi navigerar genom en ­extremt smal passage med ett inflationsrev på ena sidan och ett grund i form av risken för en svagare ekonomisk tillväxt på den andra, sa Richard Fisher, chef för Federal Reserve i Dallas i en intervju nyligen. Och hans styrelsekollega i Fed, Frederic Mishkin, varnade i ett tal tidigare i veckan för att höga priser idag kan skapa stora problem för centralbanken framöver i form av uppskruvade inflationsförväntningar.

Det gör att en del marknadsanalytiker nu börjat varna för att centralbanken kan komma att göra en drastisk u–sväng i penningpolitiken den dag Fed gör ­bedömningen att USA–ekonomin är någorlunda stabil. Om en alltför hög inflation bitit sig fast kan vi då få se en snabb och kraftig höjning av styrräntan.