Banken, i folkmun kallad “Mont-de-piété” (de fattigas bank), har i århundraden lånat ut mindre summor till många av stadens penningträngda medborgare.

De lån som nu efterskänks är på 150 euro eller mindre och berör cirka 3 500 kunder, skriver nyhetssajten good.is.

- Det är fantastiskt, det är första gången jag får något gratis, säger Geneviève, en välklädd kvinna i 50-årsåldern. Hon har kommit för att hämta ett guldmynt och en vigselring hon pantsatte för tre år sedan.

- Jag var i ett läge där jag behövde pengar. De är inte värda mycket men de har ett stort affektionsvärde för mig.

Banken startades 1637 av en viss Théophraste Renaudot, läkare, journalist och filantrop, som ville erbjuda fattiga parisbor lån till rimlig ränta.

På den tiden var det inte ovanligt med ockerräntor som på kort tid förvandlade små lån till stora skulder.

- Målet var att bekämpa ocker. Räntorna kunde vara upp till 130 procent, säger historikern Thierry Halay, som skrivit en bok om bankens historia.

Mont-de-piété fungerade med andra ord som ett slags etisk pantbank och kunde erbjuda en för den tiden rimlig ränta - cirka 10 procent. Låntagarna har som säkerhet lämnat allt från smycken och tyger till bohag och verktyg.

Bankens historia bär därmed på många berättelser om det hårda livet i Paris. Thierry Halay berättar bland annat om en utblottad kvinna som varje morgon bar sin madrass till banken för att pantsätta den.

- För pengarna kunde hon köpa potatis som hon sedan sålde på marknaden och på kvällen löste hon ut madrassen igen, säger han till good.is.

Idag förvarar Mont-de-piété mer än 1 miljon föremål i sina lokaler; här finns allt från billiga smycken till dyrbar konst. Banken har en utlåning i pantbanksverksamheten på motsvarande cirka 900 miljoner kronor och tillgångar på 550 miljoner.

Vinsten för 2010 var motsvarande cirka 12 miljoner kronor, varav en del har gått till upprustning av bostäder för hemlösa.

Mont-de-piété har genom åren, i hemlighet, hjälpt många namnkunniga personer i tillfällig penningknipa: författaren Victor Hugo, konstnären Claude Monet och Napoleons första hustru Joséphine de Beauharnais var alla kunder i banken.

- Vi brukar säga att vårt bankkontor är som en akutmottagning på ett sjukhus. Förr eller senare kommer alla hit, säger bankens talesperson Florence Marambat.