På 1980-talet bestämde sig läkemedelsföretaget Astra för att göra prioriteringar i sin forskningsportfölj och ut åkte den antivirala forskningen som istället blev ryggraden i det nybildade forskningsbolaget Medivir.

1994 gick Medivir till börsen och 1998 träffades ett avtal med Astra kring utvecklingen av herpesprojektet. 1999 togs substansen ME-609 klivet in till tester på människor men efter Astras fusion med Zeneca var det åter prioriteringsdags.

Den nu ännu större läkemedelsjätten Astra Zeneca valde att lämna tillbaka herpesprojektet och därmed kan man säga att Astra ratat Medivirs forskning två gånger.

På 1990-talet fanns det en stark tro bland investerare att de stora läkemedelsföretagen skulle suga upp projekt från den snabbväxande innovativa underflora av fristående forskningsbolag som invaderade börserna.

Verkligheten blev en annan. Vägen till nya läkemedel var inte riktigt så snabb som man ibland trott och de stora drakarna investerade ofta hellre i säljorganisationen för att lyfta fram ett fåtal storsäljare.

Men Medivir, som fortlöpande finansierat sig genom nyemissioner och utlicensieringar av projekt i olika långt framskridna stadier valde i det läget, trots alla kostnader som är förknippade med läkemedelsprövningar, att ta hem projektet och driva det i egen regi.

Ifjol blev produkten godkänd i såväl USA som Europa med en stark text i bipacksedeln. Nu i mars rullar de första receptbelagda förpackningarna ut i Sverige och därefter väntar en receptfri svagare variant.

Ungefär samtidigt som Astra Zeneca gjorde tummen ned för herpesprojektet började Meda byta skepnad från agentur- till läkemedelsföretag.

Idén med det nya Meda var att fånga upp befintliga läkemedel som sålde bra men blev styvmoderligt behandlade av storleksfixerade läkemedelsjättar. På samma sätt kunde Meda köpa nya produkter som jättarna ratade därför att de inte hade miljarddollarpotential.

I samma veva som Astra lämnade tillbaka herpesprojektet rekryterades Anders Lönner till vd-posten i Meda. Han kom från Astra men hade tvingats ut från företaget efter en kontrovers inför öppen ridå.

Full av revanschlusta skulle han bygga 2000-talets inledande decenniums stora börsvinnare genom att samla upp resterna efter de kräsna läkemedelsjättarna.

Det kanske inte bara var tillfälligheter att det blev just Meda som licensierade in det herpesläkemedel för den nordamerikanska marknaden som AstraZeneca hade ratat.

Medivir har andra utlicensierade projekt, vissa med betydligt större kommersiell potential än herpesläkemedlet, men historien illustrerar hur de fristående forskningsbolagen ofta hamnar i kläm i läkemedeljättarnas kamp för storsäljare.

Därför var det inte heller en tillfällighet att det spred sig en trend bland forskningsföretagen att de inte bara skulle forska utan också bygga egna nordiska marknadsorganisationer.

Det fanns, och finns fortfarande, utrymme för mindre läkemedelsföretag som kan ta hand om och tjäna pengar på läkemedel som inte säljer för miljarddollarbelopp.

Ett av tricken för att tjäna pengar på piller som storbolagen tycker är ointressanta är att skapa sig en egen nisch, exempelvis erbjuda många olika läkemedel inom en typ av sjukdomsområde eller att specialisera sig på så kallade särläkemedel för subventionerad behandling av ovanliga sjukdomar.

Nyligen styrde Biovitrum, som ursprungligen är en avknoppning från Pharmacia men nu också styrs av en vd med bakgrund i Astra, om sin strategi från att forska på och tillverka substanser till att öka tyngdpunkten på att sälja egna och inlicensierade läkemedel.

Med köpet av Swedish Orphan fullbordades strategin som ett så kallat specialläkemedelsföretag med många särläkemedel i portföljen.

Biophausia, ursprungligen ett rent forskande bolag, följde Meda i spåren genom att först köpa Medas parallellimport av läkemedel till att sedan gå vidare mot specialläkemedelsbolag.

Av de tre har Meda haft den kursmässigt bästa utvecklingen sett till ett längre perspektiv än ett år. Och det är inte bara Medivir bland de fristående forskningsbolagen som har Meda att tacka för licensavtal.

I januari meddelade Epicept, tidigare Maxim Pharmaceuticals, att Meda köpt rätten till cancerläkemedlet Ceplene i delar av världen. Orexo har licensierat ut de globala rättigheterna till Edluar (sömnbesvär) och OX-NLA (rinit) till Meda.

Meda, Biovitrum och Biophausia är inte i branschen av pur välvilja utan för att tjäna pengar. Men de och deras utländska motsvarigheter spelar en allt viktigare roll för den fristående forskningens möjligheter att existera när de stora drakarna blir allt kräsnare.