ANALYS | Vindkraft

Inte ens om man lägger till danska giganten Vestas, som nyligen chockade marknaden med sin delårsrapport, så ser ekvationen särskilt mycket bättre ut.

BP har med sin oljekatastrof gett alla miljövänliga och för- nybara energislag bästa tänkbara bränsle. Enligt de senaste beräkningarna kommer utsläppet i mexikanska golfen att vara 16 gånger så stort som oljetankern Exxon Valdez i Alaska 1989. Hur stor den sammanlagda notan blir för BP, vars hela existens ifrågasatts, vet ingen. Men olika beräkningar på senare tid landar runt 400 miljarder kronor.

BP:s fiasko har dessutom åter satt sökarljuset på andra pågående miljöskandaler i världen med oljebolag i huvudrollen, inte minst i Nigeria.

Bättre pr än så kan knappast de alternativa energislagen få.

Men det syns inte alls i form av vare sig försäljningsframgångar eller stigande aktiekurser. Tvärtom går vindkraftbolagen, som är den stora sektorn i sammanhanget i Skandinavien, riktigt dåligt.

Det högprofilerade Arise Windpowers rapport visade inte upp någon särskilt hög kvalitet i siffrorna. Trots att resultatet dopats av engångsvinster så ökade förlusten.

Med hjälp av styrelseordföranden PG Gyllenhammar som affischnamn hårdsåldes Arise till aktiemarknaden i våras. Dagens kurs ligger cirka 20 procent under utförsäljningspriset, trots att detta blev lägsta möjliga i det intervall som erbjöds investerarna.

Branschgiganten Vestas rapport blev en riktig kalldusch för investerarna. Det danska bolaget, som tillhör världstoppen på att tillverka vindkraftverk, tvingades redovisa en storförlust och halvera marginalprognosen för det här året. De prognoser för kommande år som redan tidigare anklagats för att vara allt för högt uppblåsta sattes ytterligare i gungning.

Danska Green Wind Energy ökade i samband med sin sexmånadersrapport årets förväntade förlust från 55–75 miljoner kronor till 125–140 miljoner kronor. Det var andra gången på tre månader som bolaget sänkte sina prognoser, vd:n fick gå i våras och aktien har tappat 80 procent i värde på 12 månader. Det är långt ifrån vad som sades när företaget hösten 2008 plockade in nya pengar.

Likaledes danska börsbolaget Greentech har tvingats sänka sina prognoser till allt mer galopperande förluster, missat tidplanerna och fick också byta ledning i våras. Även om bolaget hoppas närma sig nollstrecket i år har aktiekursen mer än halverats på tolv månader.

Danska Scan Energy, som är en av Europas största producenter av förnyelsebar energi, tvingades precis som svenska O2 dra tillbaka ett försök till börsnotering. Det krisdrabbade företaget planerar att resa krav mot den ledning som sparkades i våras.

I Sverige har Morphic varit en förlust- och problemhärd illa förklädd till framtidsinriktat bränslecells- och vindkraftsbolag. Företaget, som ett tag var riktigt i hetluften bland de svenska investerarna, har tvingats till ett omfattande restaureringsarbete för att överhuvudtaget klara sig.

Det lilla Älvsborgsvind som är noterat på Alternativa Aktiemarknaden uppvisar visserligen god soliditet och lönsamhet. Men med ett marknadsvärde på 35 miljoner kronor och någon miljon i vinst så är det en ytterst marginell spelare.

Ett lite större undantag är Eolus Vind, som för drygt ett år sedan lämnade just Alternativa Aktiemarknaden för Stockholmsbörsen. För de nio första månaderna i det brutna räkenskaps- året 2009/2010 redovisar bolaget en fördubbling av både omsättning och vinst. Även om leveransförseningar riskerar att göra att några nya verk inte kan resultatavräknas det här räkenskapsåret så ska den tidigare prognosen om en vinst på 90 miljoner överträffas med marginal. Samtidigt är den riktigt lönsamma delen i Eolus att bygga och sälja vidare anläggningar.

Den statliga giganten Vattenfall har investerat 5,4 miljarder kronor i vindkraft. Men första halvåret ökade rörelseförlusten för området till cirka 100 miljoner kronor.

I en debattartikel i SvD gick Jonny Fagerström på Svenskt Landskapsskydd och nationalekonomen Marian Radetzki till hårt angrepp mot vindkraftsindustrin. Enligt skribenterna skulle de gigantiska subventionerna fram till 2035 beräknas till 300 miljarder kronor exempelvis räcka till minst sex moderna kärnreaktorer, vilket skapar betydligt mer el. Förutom att vara dyr anklagas vindkraften också för att vara instabil.

Oavsett den kritik som kan riktas mot vindkraftsindustrin kvarstår det tveklösa faktumet att det krävs nya och förnyelsebara energikällor. Olja och kol är definitivt inte framtiden.

Men en bransch med knaper lönsamhet, ifrågasatt effektivitet och stort bidragsberoende är onekligen en riskabel investering.