Trots de djupa problemen, och alla farhågor, växte den amerikanska ekonomin kraftigt under andra kvartalet - BNP växte med 3,3 procent! Märkligt stark kan man tycka, och många menar också att de skatterabatter som skickades ut till hushållen under kvartalet har dopat siffrorna.

Visserligen bidrar skatterabatterna positivt, men den huvudsakliga förklaringen till den starka tillväxten var ett mycket kraftigt bidrag från exporten som fått ordentligt med draghjälp från den svaga valutan. Exporten har det senaste året tagit över rollen som tillväxtmotor från privatkonsumtionen. Det går också att hävda att den underliggande ekonomin i USA till och med är starkare än vad den redovisade siffran på 3,3 procent tyder på .

Ett stort negativt bidrag, minus 1,4 procent, kommer från kraftiga lagerneddragningar under kvartalet. Detta bottnar sannolikt i att företagen skrämts, eller gjort bedömningen, att utsikterna för slutefterfrågan i ekonomin försvagas kraftigt och därför valt att dra ner produktionen, och sälja av sina lager.

Ett betydande negativt bidrag kommer också från fallande investeringar i bostäder. Denna del av ekonomin som har en direkt koppling till huspris- och bostadslånekollapsen i USA har påverkat ekonomin mycket negativt en längre tid. Tillsammans med den krisdrabbade personbilstillverkningen har bostadsinvesteringarna sänkt BNP med mellan 1,5 och 2 procent de senaste tre kvartalen. Detta trots att dessa områden utgör en mycket begränsad del, eller 6-7 procent av totalekonomin.

Krisen i bostads- och personbilssektorerna är också huvudförklaringen till att den amerikanska arbetsmarknaden försvagats i år. Av de drygt 460 000 jobb som försvunnit ur ekonomin i år står dessa två områden för över hälften, trots deras begränsade andel av ekonomin. Skulle investeringskollapsen i bostadssektorn bromsa upp, vilket det finns en del tecken på, finns det en betydande ”svingeffekt” i ekonomin och arbetsmarknaden.

Att ekonomin växte kraftigt i andra kvartalet är dock inget slutligt bevis för att USA håller på att vända efter ett par svaga kvartal, nej problemen är alltjämt betydande. Däremot finns det en del som ger vid handen att det går att undvika en recession. För det första har centralbanken, Fed, vidhållit en mycket stimulativ penningpolitisk linje trots stigande inflation. Detta har gjort att situationen för realräntorna, även när det gäller bostadskrediter, blivit mycket stimulerande. De nu negativa realräntorna utgör en massiv stimulansinjektion för ekonomin.

Huvudrisken i världsekonomins tillväxt ligger sannolikt inte längre i USA utan i Europa, där centralbankerna gått den omvända vägen i sin iver att bekämpa stigande mat- och energipriser med räntevapnet. Det beror sannolikt på att de europeiska centralbankerna är betydligt mer rädda för att den råvarustyrda inflationsuppgången skall få spridningseffekter, till exempel via kompensationskrav från de starka fackföreningarna och den reglerade arbetsmarknaden.