I andra kvartalet kommer konsumtionen, som står för omkring två tredjedelar av USA:s BNP, att få en injektion av finanspolitiska åtgärder. Varje amerikanskt hushåll får omkring 600 dollar per person, även barn får del av stimulansprogrammet, hemskickade under våren.

Därtill lär Federal Reserves aggressiva räntesänkningspolitik påverka hushållens konsumtionsvilja positivt. Räntemiljön är återigen mycket stimulerande. Amerikanska hushålls likviditetssituation ser också alltjämt stark ut, trots att husmarknadskollapsen och åratal av stark konsumtionstillväxt ger sken av det omvända hos de plågade amerikanska husägarna.

Kreditmarknaden är fortsatt frisk för solida företag (balansräkningarna är rekordstarka i de icke-finansiella amerikanska bolagen) och hushåll, trots att allt prat om kreditkris i den amerikanska ekonomin tyder på motsatsen. Problemen är naturligtvis betydande när det gäller skräpobligationsmarknaden och subprime-marknaden, och det är därför som centralbanken skruvat på kreditkranarna till banksystemet som sitter på mycket stora positioner i denna typ av värdepapper, och bankerna och andra finansiella institutioner har gjort betydande nedskrivningar i första kvartalet.

Däremot växer kreditgivningen alltjämt till friska företag och hushåll om än i beskedligare fart än före krisen, eller cirka 5-6 procent i årstakt.

Mycket viktigt för hur den amerikanska ekonomin kommer att se ut under resten av 2008 och in i nästa år är utvecklingen på den krisdrabbade bostadsmarknaden. Det är denna del av ekonomin kombinerat med en urusel utveckling för bilmarknaden som ligger bakom den mycket kraftiga inbromsningen i USA under fjärde kvartalet i fjol och första kvartalet i år.

Visserligen har nu även vissa andra delar av USA-eknomin drabbats av spridningseffekter från bostadssektorn, till exempel föll varaktiga varor (hushållsmaskiner och dylikt ) kraftigt i första kvartalet. Bostadssektorns bidrag till BNP-utvecklingen har varit i nästan fritt fall en längre period, och under de två sista åren har fallande investeringar i bostadssegmentet hyvlat bort cirka 1 procent BNP-tillväxt per kvartal.

Detta göra att den amerikanska ekonomin är mycket känslig för den fortsatta utvecklingen i bostadsmarknaden, och det är därför som Fed och regeringen disskuterar olika förtroendeskapande stödåtgärder.

Huvudintrycket är att det alltjämt ser mycket mörkt ut, priserna faller och människor som inte klarar sin finansiering tvingas lämna sina hem, men det finns samtidigt en del tecken på att en marknadsbotten kan vara nära. Skulle så vara fallet kan detta i sig stärka den ekonomiska utvecklingen i stort eftersom denna BNP-komponent slutar krympa.

Exempelvis har börsen, som ofta är ledande när det gäller den ekonomiska utvecklingen, redan fått korn på en vändning. Det märks bland annat i att bostadsbyggarnas aktier klättrat upp en hel del från sina kursbottnar. Även försäljningen av begagande och nya hem tycks ha bottnat ur, om än inte ökat.

Även olika typer av enkätundersökningar bland hushållen tyder på att läget på bostadsmarknaden tycks ha börjat att stabiliseras. Ytterligare en faktor är att utbudet av nya och begagnade hem har minskat en del de senaste månaderna, låt vara från en hög nivå.

Även att affordability-index, som mäter vad hushållen har råd att finansiera, har stigit en del de sista kvartalen tyder på en ljusning i marknaden. Detta beror bland annat på prisfallen, men också inkomstutvecklingen och att bolåneräntorna kommit ner rejält sedan peaken 2007.

Viktigt för bostadsmarknaden är också hur arbetsmarknaden utvecklas. De senaste arbetsmarknadssiffrorna från USA var klart bättre än väntat, även om enstaka mätningar inte är tillräckligt för att göra en bedömning. Ännu är bristen på jobbskapande i den amerikanska ekonomin inget stort bekymmer. Arbetslösheten är fortfarande låg i ett historiskt perspektiv. De icke-finansiella företagen går dessutom alltjämt bra, och överraskade med en god vinstnivå i första kvartalet. Exportindustrin har fått en stark injektion av den svaga dollarn de sista kvartalen.