Genom en nyemission på 225 miljoner kronor och skuldkonvertering på 200 miljoner kronor ska den finansiellt plågade massakokaren kunna skapa sig ett nytt liv och kunna börja om.

För efter att tidigare i år ha lyckats krypa ur ett lån på 150 miljoner kronor till fyndpriset 40 miljoner är den kraftigt krympta koncernen på väg att bli skuldfri.

Även om aktiemarknaden buggar loss inför beskedet och handlar upp aktien kraftigt är frågan om det räcker för att säkerställa långsiktig överlevnad den här gången?

För detta är inte första gången som Rottneroskoncernen tvingas till en genomgripande finansiell renovering. De har snarast varit en (mindre) fin tradition att företaget får gå till banken med mössan i hand vart eller vart annat decennium.

En viktig förklaring till detta är naturligtvis den konjunkturkänsliga verksamheten, där riktigt goda resultat har kunnat skördas kanske vart femte år, medan flera år där emellan har bjudit stora förluster. Det gäller därför att hålla i det som har bärgats under de goda åren och som i de gamla moseböckerna att samla i ladorna inför kommande nödår.

De senaste åren har varit av den mindre goda sorten för Rottneros. Samtidigt som den tidigare ledningen lyckades sätta sprätt på den nettokassa som bolaget byggt upp på mindre goda projekt och stora utdelningar

Bland de senast misslyckande investeringarna finns det ifjol nedmonterade CTMP-bruket i Utansjö och det nu beslutade nedläggningen av förpackningsverksamheten, Silvpack, som bara den ska ha kostat närmare 250 miljoner kronor.

Det i år nedlagda spanska massabruket Miranda, som förvärvades av Kimberly Clark, får också räknas dit även om det spanska bruket hade några goda år i början på detta decennium.

Lägger vi till årets försäljning av Rockhammars bruk till Korsnäs så är Rottneros numera rejält nedbantat. De tidigare fem bruken är nu bara två: Rottneros och Vallvik.

Frågan är som sagt vilken långsiktig överlevnadsförmåga som dessa två kvarvarande bruk nu har. Den svaga kronan och inte minst den starka kanadadollarn har tidigare gjort att det obönhörliga omstruktureringstrycket i branschen inte har varit lika påtagligt i Sverige.

Men i takt med att många mindre massabruk i högkostnadsländer har skrotats samtidigt som nya jättelika massabruk i lågkostnadsländer har tagits i drift har Rottneros anläggningar kommit allt närmare kanten.

De under året stigande massapriserna är visserligen en positiv faktor, men den tas till stora delar ut av en fallande dollar. Rottneros har också ett hopp om att ved och energipriserna kommer ner från sina eleverade nivåer.

Men detta är inte så säkert. På elmarknaden finns ett väl fungerande oligopol som knappast låter priset falla under marginalkostnaden för kolbaserad el och vad gäller vedråvaran så håller just dessa energiföretag på att bli prisledande.