I slutet av maj 2007 röstade riksdagen igenom beslutet att “hushållsnära tjänster”, arbete som utförs i eller i anslutning till bostaden, skulle kunna dras av med 50 procent av kostnaden upp till maxbeloppet 100 000 per person och år.

Vid årsskiftet 2006/2007 handlades Homemaids aktie i strax under 3 kronor. När beslutet klubbades i riksdagen fem månader senare och efter mycket marknadsföringsmässigt välkommen politisk debatt, hade värdet på aktien mer än trefaldigats till nära 10 kronor.

En månad senare, i slutet av juni strax innan det nya avdraget skulle börja gälla, toppade aktien en bit över 11 kronor vilket gav ett börsvärde på nära 200 miljoner kronor. Det var onekligen mycket för ett bolag som omsatte cirka 30 miljoner kronor under det första halvåret 2007 och gjorde ett negativt resultat på 1 miljon.

Men framtiden ser oftast som mest ljus ut på långt håll och det saknades inte hot. Det svåraste var att den socialdemokratiska oppositionen var svurna fiender till “pig-avdraget”. Även om fiendskapen inskränkte sig till det principiella planet (många i partiledningen var inte sena att själva utnyttja avdraget) så lovade Mona Sahlin att avskaffa skattesuventionen.

Man kan ha åsikter om hur sunda branscher är om de bara existerar som en följd av subventioner men till skillnad från exempelvis vindkraftbolagen fanns det en blomstrande svart marknad för hushållsnära tjänster som i alla fall inte blev svartare av riksdagens beslut.

Men när den inledande euforin lagt sig började investerarna kasta oroliga blickar på opinionsläget.

I SCB:s partisympatiundersökning från november 2007 uppgick stödet för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet till 56,7 procent. I det läget hade aktien fallit tillbaka till strax över 3 kronor.

Ett år senare var oppostionens grepp om väljarna ungefär lika stort och vid årsskiftet 2008/2009 hade kursen halverats till strax över 1,50 kronor trots att omsättningen det gångna hade vuxit 30 procent till 86 miljoner kronor och det börjat visa sig svarta siffror längre ned i resultaträkningen.

Men därefter skedde ett skifte i den politiska vinden. Oppositionen förlorade sin majoritet i väljarundersökningarna. Samma skifte kom i marknadens syn på Homemaids aktie. Från årsskiftet 2008/2009 till idag har aktien stigit bortåt 180 procent och handlas i dagsläget till cirka 5 kronor, en tydlig reaktion på hur valvinden har blåst.

När det första halvåret 2010 summerades för några veckor sedan låg fortfarande tillväxten på goda 30 procent och nettovinsten omkring 3 miljoner kronor på kvartalsbasis. I dag har Homemaid ett börsvärde på cirka 80 miljoner kronor.

Om vi antar att bolaget inte växer mer utan nöter på med samma omsättning och vinstnivå i evinnerlig framtid så är aktien inte jättebillig men inte heller dyr.

Problemet är just att det förefaller vara ett ytterst osannolikt scenario. Vinner högern riksdagsvalet så kan man på goda grunder anta att det blir fortsatt vinsttillväxt. Vinner vänstern så försvinner kanske hälften av omsättningen, och alla skalfördelar, när väl riksdagen avskaffar skatteavdraget.

Ett råd går i alla fall att ge: Oavsett vad utfallet blir visar kurshistorien att investerarna tenderar att överreagera i aktien. Vinner högern ska man inte dras med och köpa Homemaid till fantasipriser. Glöm inte heller bort att det handlar om politik. Vad blocken säger före valet behöver inte vara samma sak som de gör efter valet.