Tomas Linnala
Volvos leveranser av lastvagnar föll 41 procent i oktober jämfört med samma månad i fjol men sekventiellt, det vill säga jämfört med september månad i år, ökade faktiskt leveranserna med 12 procent.
Av det skulle man kunna dra slutsatsen att det ser lite bättre ut, att vi har passerat botten och att det nu pekar uppåt ungefär så som aktiemarknaden har tagit ut riktningen.
Grafen här ovan visar emellertid att det en ökning i oktober bara följer ett typiskt säsongsmönster och att vi kan ta den sekventiella jämförelsen med en nypa salt.
Visst var ökningen på 12 procent mellan oktober och september månad mycket, i själv verket dubbelt så mycket som den genomsnittliga sekventiella ökningen mellan månaderna när man mäter hela 2000-talet. Till och med tre gånger så mycket som medianökningen, men trots det finns det skäl att inte dra stora växlar på det.
Som grafen visar är årets leveranser i absoluta tal de sämsta på hela 2000-talet och med näst intill newtonskt logik sker stora ökningar lättare från låga nivåer. Semestermånaden augusti är den absoluta bottenmånaden och september-oktober en typisk upp-/återstartsperiod.
Inte under något enskilt år på 2000-talet har leveranserna sjunkit mellan september och oktober.
Under superlågkonjunkturåret 2001 var ökningen 10 procent och 2003 – det år då konjunkturen i och för sig bottnade och började jobba sig uppåt – var ökningen 14 procent från september till oktober.
Men med den näst intill newtonska logiken kan vi utifrån grafen också konstatera att 2009, 2003 och 2001 är de tre årgångar under 2000-talet med lägst leveranser i absoluta tal.
Därmed inte sagt att Volvo inte har passerat botten utan låt oss nöja oss med att konstatera att det inte går att leda det i bevis på basis av oktobersiffrorna.
Volvoledningen konstaterar också att även om det finns indikationer på ett bättre ekonomiskt klimat i USA finns det inte tydliga tecken på en återhämtning av nyförsäljningen av tunga lastbilar i Nordamerika från dagens låga nivå.
Men tittar man på aktiemarknaden kan man se att den allmänna förväntansbilden är att lastvagnsmarknaden ska vända upp snart.
Volvos aktie bottnade kring 30 kronor för ett år sedan och handlas i skrivande stund till 72 kronor. Marknaden brukar ligga 12-18 månader före verkligheten så det är nu i vinter vi måste se sekventiella ökningar även i andra månader än september och oktober för att våga tro på det.
Här finns en intressant historisk parallell: I förra lågkonjunkturen bottnade Volvos aktiekurs i oktober 2002 kring 23 kronor. Ungefär ett år senare hade den nästan dubblats i värde. Samtidigt, hösten 2003, började också Volvos leveranser vända upp efter den erbarmeliga period som följde på millenniebubblan och 11 september-dåden.
Leveranserna fortsatte att förbättras stadigt och aktiekursen att stiga. I juli 2007 toppade den i över 150 kronor och när den så vände ned kraftigt var det i ett läge när horder av företagsledare stod helt oförstående inför marknadens aktieförsäljningar - de såg inga tecken på en sämre ekonomi.
Slutsatsen är att en månads ökning inte kan tolkas som att lastvagnsmarknaden vänt upp men att finansmarkanden ibland är en bättre prognosmakare än bolagen själva.
